Syftet med denna uppsats var att undersöka hur barnavårdsutredande socialsekreterare förhåller sig till mamma- och papparoller i utredningsförfarandet. Vi ville studera detta ur ett genusperspektiv för att se om socialsekreterare tolkar egenskaper och föräldraförmågor olika beroende på om de innehas av en man eller en kvinna. Vi valde att göra en vinjettstudie med en kvalitativ ansats. Det deltog sex socialsekreterare i studien, vilka fick resonera kring föräldraförmågor i enskilda intervjuer. Den fiktiva fallbeskrivningen utgick från en orosanmälan kring en tvåårig flicka. Flickan har två föräldrar med olika egenskaper som finns beskrivna i vinjetterna. Dessa beskrivningar var likadana i vinjetterna, men i en av vinjetterna hade mamman de egenskaper som pappan hade i den andra vinjetten, och vice versa. Tre av socialsekreterarna utgick alltså från en vinjett där pappan hade vissa egenskaper som mamman sedan hade i den vinjett som de övriga tre socialsekreterarna utgick ifrån. Detta gjorde att vi kunde jämföra hur socialsekreterarna förhölls sig till föräldrarna, och kunde urskilja när det fanns skillnader och likheter i förhållningssätten utifrån könet på föräldern. Empirin analyserades sedan utifrån ett genus- och socialkonstruktivistiskt perspektiv med hjälp av begreppen genussystemet, perfomativitet, schabloner och teorier om kön, genus och jämställdhet i relation till synen på föräldraskap samt tidigare forskning. Resultatet visade att socialsekreterarna i vissa aspekter tolkade egenskaper och föräldraförmåga på olika sätt beroende på om det handlade om mamman eller pappan. Slutsatsen är att det behövs fler möjligheter för socialsekreterare att reflektera över de underliggande värderingar och föreställningar som finns kring mammor och pappor i samhället. Diskussionen skulle behöva lyftas tydligare och på gruppnivå för att synliggöra de skillnader som socialsekreterare annars riskerar att göra mellan mammor och pappor i barnavårdsutredningar. / The purpose of this study was to explore how childcare investigators view mother and father roles when investigating family relations. We sought out to study the matter from a gender perspective to see if social workers view parenting capabilities differently depending on the parent’s sex. We chose to do a qualitative vignette study. Six social workers took part in the study and we had them discussing parenting capabilities in individual interviews. The fictitious case was about a concern report regarding a two-year-old girl. The young girl has two parents with different features. In one set of the vignettes the mother had the same features as the father had in the other set and vice versa. This means that three of the participating social workers were lead to believe that the father had certain features that were the same as those of the mother according the information that was given to the remaining three social workers. This made it possible for us to compare how social workers view the parents and we could identify differences and similarities in their views depending on the parent’s sex. The results were analysed from a gender and social constructivist perspective with the help of the concepts gender system, performativity, templates and theories about sex, gender and equality and previous research. The findings revealed that social workers do view parenting capabilities differently in certain aspects depending on whether the concerns were about a mother or a father. The conclusion of this study is that there is a need for further opportunities for social workers to discuss the society’s underlying values and ideas of motherhood and fatherhood. This discourse would have to be presented clearly and openly among social workers to prevent discriminating mothers or fathers in childcare investigations.