This study examines Swedish party leaders’ strategies in political campaign interviews to both answer the journalist’s question and deliver own messages. The material studied consists of eight fifty minutes long interviews, each with one Swedish party leader, broadcast in the channels of the Swedish public service company Sveriges television in a series of episodes called “Val 2014 #dinröst” in the weeks before the 2014 elections. The answering turns, where the politicians both answer the question given by the journalist and give messages which the question has not explicitly asked for, were analyzed using conversation analysis. Two main findings are the “message post-expansion” and the “message embedding”, two features of the politicians’ answering turns in which they deliver own messages, sometimes with help of a “transitional phrase”. The study is theory generating in the sense that it contributes with these features. The study indicates that the Swedish party leader interview format gives the politicians possibilities to express themselves rather freely. Questions asked by the journalists set the topics but journalists seem to expect the politicians to do more than answering the question, as well as the politicians themselves seem to feel expected to present their positions after answering the question. A conclusion is also that the party leader considers her or his task in the party leader interview as two-sided: she or he shall both follow the Q-A turn-taking organization and deliver own messages. At a macro level, the study suggests that media logic has made party leaders develop strategies to maximize their usage of the party leader interview as a communication channel, and that the features of the “budskapspostinskott” and the “budskapsinbäddning” indicate that mediatization of politics is advanced. In addition, the results make it reasonable to suggest that the journalist and the party leader, from an institutionalistic perspective of mediatization of politics, can have different logics but at the same time have at least one common aim: to provide as many people as possible with a basis to take a stand on the day of the election. With this view, the journalist and the party leader co-work to contribute to a sustainable democracy. The profession dimension of media logic can, thus, in addition to scrutinizing the party leader, include helping the party leader reach the audience with understandable and clear messages. Finally, the actions of the party leaders in “Val 2014 #dinröst” can be understood as indicating that mediatization of politics has reached so far that message construction has become a natural part of the politics dimension of political logic. The construction of political messages can be said to have been triggered by media logic but, in the light of this study, have become included into the dimension of political logic which embraces the work of winning voters and gaining support for political ideas. / Den här studien undersöker svenska partiledares strategier för att i partiledarintervjuer både svara på journalistens fråga och föra fram egna budskap som journalisten inte explicit bett om att få. Empirin består av de åtta knappt femtio minuter långa partiledarintervjuerna i Sveriges televisions program ”Val 2014 #dinröst” som direktsändes under valrörelsen inför de allmänna valen i Sverige den 17 september 2014. De svarsturer i vilka politikerna både svarar på frågan och utnyttjar sin tur till att leverera egna budskap analyserades med hjälp av konversationsanalys. Studien är teorigenererande så till vida att den presenterar budskapspostinskott och budskapsinbäddningar, två konstruktioner i politikernas svarsturer som de använder för att leverera egna budskap, ibland med hjälp av en övergångsfras. Studiens slutsatser är att partiledarna i det programformat som studerats får tala relativt fritt – partiledarna kan sägas ta sig en proaktiv roll, och deras budskapspostinskott och budskapsinbäddningar tycks för både journalist och politiker ingå som en naturlig del i programformatet. En slutsats är också att partiledaren ser sig ha ett tudelat uppdrag i partiledarintervjun – att både följa frågasvarturtagningsordningen och föra fram egna budskap. På en makronivå anför studien att det är medielogiken som har gjort att partiledarna har utvecklat strategier för att maximalt kunna nyttja partiledarintervjun som kanal, och att studiens budskapspostsinskott och budskapsinbäddningar kan ses som ett indicium på att mediatization av politiken är mycket långtgående. Därutöver konstateras att journalist och partiledare utifrån ett institutionalistiskt mediatization-perspektiv kan utgå från olika logik och samtidigt ha åtminstone ett gemensamt mål: att hålla ett begripligt och levande samtal för att så många tittare som möjligt ska tillhandahållas underlag för att ta ställning på valdagen. På så sätt kan de sägas tillsammans bidra till en hållbar demokrati. Professionsdimensionen av medielogiken kan utifrån det förda resonemanget gå ut på att journalisten, utöver att granska politikern kritiskt, ska hjälpa politikern att nå ut med sina budskap på ett lättfattligt sätt. Det föreslår den här studien. Till sist kan partiledarnas ageranden i ”Val 2014 #dinröst” sägas tyda på att mediatization av politiken har gått så långt att budskapsformulering har blivit en naturlig del i politics-dimensionen av politiken. Budskapsformulering kan sägas ha triggats av medielogiken men bör i ljuset av den här studien inte längre ses som en effekt av medielogiken som står vid sidan av politikens politics-dimension utan som en numera naturlig och självklar införlivad del av den dimension av politiken som handlar om att få väljarstöd och vinna gehör för olika frågor.