Förekomsten av friends-and-neighbours-effekten, det vill säga när röstningsmönster är påverkade av geografisk samhörighet mellan politiker och väljare, är ännu outforskad i en svensk kontext. Denna kandidatuppsats undersöker därav förekomsten av friends-and-neighbours-effekten utifrån partiledarens geografiska uppväxtkommun. De sex kommunerna Vingåker, Nacka, Sollefteå, Kristianstad, Täby och Eskilstuna, de tre valåren 2002, 2010 och 2018, samt de två partierna Socialdemokraterna och Moderaterna utgör uppsatsens utgångspunkt. Datamaterial från Svensk valundersökning (SNES) används i logistiska regressionsanalyser för att besvara frågeställningarna om huruvida friends-and-neighbours-effekten finns närvarande i svenska väljares röstningsmönster samt om effekten skiljer sig mellan höger- och vänsterväljare. Resultatet av analyserna redovisas i form av genomsnittliga marginaleffekter (Average Marginal Effects) och tyder framför allt på förekomsten av friends-and-neighbourseffekten i Sollefteå när Stefan Löfvén var partiledare under valåret 2018. I resterande kommuner är effekten inte möjlig att urskilja eller bekräfta. Friends-and-neighbours-effekten är således mer framträdande bland socialdemokratiska än moderata väljare utifrån operationaliseringen av de aktuella variablerna.