Bakgrund: Människor korsar geografiska gränser av olika anledningar. Sjukvården möter patienter från hela världen. Kulturella uttryck annorlunda än de sjuksköterskan har som norm har tendensen att skapa problem i det omvårdande mötet. Den personcentrerade omvårdnaden riskerar att påverkas negativt när kulturella svårigheter dem emellan måste hanteras. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter vid omvårdnad av patienter födda i ett annat land. Metod: En systematisk litteraturstudie enligt Forsberg och Wengström (2008) genomfördes med sökning av artiklar i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultatet: Fyra kategorier. Kulturella skillnader, Brist på kunskap, Känslor och reaktioner och  Språksvårigheter. Annorlunda matvanor, religionsutövande, närvaro av släkt och relationen till döden exemplifierar hur de kulturella skillnaderna påverkade sjuksköterskorna. En känsla av osäkerhet handlade om situationer som sjuksköterskorna beskrev i mötet med patienten från ett annat land när kulturella skillnader fick dem att känna sig obekväma, eller frustrerade. Sjuksköterskorna uttryckte en brist på kunskap inom området och uttryckte önskemål om kulturspecifik utbildning för att höja sin kulturella kompetens. Språksvårigheter var problematiska, främst när anhöriga tolkade för patienten. Ovissheten om översättningens korrekthet och relationen mellan den som översätter och patienten ses som en risk för patientsäkerheten. Slutsats: Sjuksköterskan behöver utbildning i kulturell kompetens och att arbetsgivaren behöver bereda utrymme för utbildning.