Syftet med detta examensarbete har varit tudelat, med både kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Den första har syftat till att undersöka vilken ställning historieämnet har haft i läro- och kursplaner, från år 1962 till 2012. Analys skulle också ske över vilken historia elever möter genom läromedel i historieundervisningen, vilket har skett utifrån Staffan Selanders definition av pedagogisk text-traduktion. Den kvantitativa innehållsanalysen har berört vilka och antalet begrepp eleverna möter i epokskildringen av häxprocesserna. Resultatet har visat att historieämnet som en del av styrdokumenten ständigt har haft en hög status, trots att det i den samhälleliga kontexten har gått att utläsa motsatt scenario. Kopplingen mellan nutid, dåtid och framtid har genom de tre granskade läroplanerna visats bli allt tydligare, likaså elevens egen påverkan av historien i morgon. Faktamässigt har historieskildringarna visats vara korrekta till text, dock skiljs läromedlen åt mellan hur stort utrymme epoken får och därmed hur utförliga texterna är. Detta har sett ut på liknande sätt över de 50 åren som de åtta utvalda läromedlen har blivit granskade, från först utgivna läromedel och det sist utgivna i undersökningen. Bilden som kunskapsbärare är en svaghet i faktatexterna om häxprocesserna då majoriteten av läromaterialen påvisar en inkorrekt faktabild, vilket motsäger texternas innehåll. Av de granskade begreppen kring häxprocesserna har ingen större förändring skett av vilka begrepp eleverna har mött över tid, däremot har utrymmet i textmassan av begreppen förändrats. Dock från ett läromedel till ett annat, ju kortare texter kring epoken desto större procentuellt utrymme tillges begreppen och vice versa. / The purpose of this essay has been twofold, with both qualitative and quantitative content analysis. The first aimed to investigate whether the status of the subject of history has changed in the curriculum, from 1962 until 2012. Analysis would also be done of the history students meet through study material in history teaching, the analysis was based on Staffan Selander's definition of pedagogical text transformation. The quantitative content analysis has touched whom and the frequency of concepts students meet in the era depiction of the witch trials. The result has shown that the subject of history as a part of the governing documents has had high status, even though the social context has been to deduce the opposite scenario. The link between present, past and future, has through the three examined curricula shown to become increasingly evident, and so has the student's own impact of the history tomorrow. Fact wise, historical depiction has shown to be accurate to the text. However, teaching materials differ between the amount of space the era gets and how detailed the texts are. This has shown to be the manner through the eight selected textbooks that have been examined in this study, from the first, of the year 1962, published study material to the last issued, in the year 2012. The image is a weakness in fact depiction of witch trials when the majority of materials use an incorrect factual picture, which contradicts textual contents. Among the examined concepts of witch trials, no major change of what concepts the students face has occurred over time. However, the space in the body of text of the terms has changed, from one material to another. The shorter the texts about the era is, the greater the percentage of space of concepts and vice versa.