Det sociala mediet Instagram är en applikation där människor världen runt kan dela med sig av resor, måltider och den nya familjemedlemmens ankomst. Genom att kommentera, gilla, arkivera och utforska kan användaren hålla sig uppdaterad dygnet runt. När Instagram i mars 2016 meddelade att de skulle införa algoritmer, vilka profilerar och kartlägger användare, ändrades rangordningen på inläggen i användarnas flöde. Vem som nu får se vad, när och hur styrs av dessa osynliga matematiska formler. Studien syftar till att undersöka hur svenska Instagramanvändare i åldern 15-40 år upplever dessa personliga algoritmer och huruvida dessa har en inverkan på hur de använder sig av applikationen. Då Instagram är tätt förknippat med att visa upp sig själv ser jag det även intressant att undersöka vilken roll algoritmerna har för individernas syn på sig själva. Genom mixed methods kommer både en enkät och kvalitativa intervjuer att utföras för att få en genomgripande förståelse för fenomenet på flera plan. Den kvantitativa delen ämnar att skapa en mer generell uppfattning hur individerna upplever algoritmerna och hur deras användning ser ut. Detta medan den kvalitativa delen är till för att fördjupa förståelsen för relationen mellan individerna och algoritmerna. Med hjälp av teorier rörande synlighet, algoritmer och identitet är målet att få en djupare förståelse för detta tämligen nya fenomen. Analysens resultat visar att medvetenheten är måttlig och kunskapen om algoritmerna är relativt begränsad. Det finns en tydlig skillnad mellan de som har skapat egna teorier om hur algoritmerna fungerar och de som är helt omedvetna. Vidare var det tydligt att algoritmerna hade en inverkan - både medvetet och omedvetet - på individerna vad gällde olika strategier för att bättre synas och få likes. Slutligen visade det sig att de personliga algoritmerna spelar en jämförelsevis stor roll för individernas syn på sig själva i termer av validitet och reflektion.