<p>Accurate and safe medication administration is an important aspect in the everyday care of the hospitalized patient. Patients put their trust and safety into the hands of those providing care and expect that care is provided in a safe and efficient manner. Nurses strive to provide high quality error free, patient care. With adult patients, medication administration accounts for 26% to 32% of hospital medication errors (Koppel, Wetterneck, Telles, &amp; Karsh, 2008). Only 2% of administration errors are corrected before reaching the patient (Dwibedi, et al., 2011). Literature supports that knowledge based medication administration programs reduce medication administration errors (Fowler, Sohler, &amp; Zarillo, 2009). The research question proposed was: What are the perceptions and beliefs of nurses using Knowledge Based Medication Administration (KBMA) bar code scanning processes in regards to patient safety? The design was a quantitative, descriptive study, using a convenience sample. The study site was west-central Illinois hospital. Data were collected and analyzed related to the perceptions and beliefs of the staff nurses using KBMA in regards to patient safety during medication administration processes. Staff nurses were surveyed using a Likert-like scale. Participants accessed the survey via My Netlearning which linked to Survey Monkey. Participation was voluntary and responses were anonymous. Future implications for quality improvement and education are considered. </p>

The studies in this thesis evaluated implementation of the brand substitution policy from Australia's National Medicines Policy perspective, by studying frequency of brand substitution for government subsidised medicines and the extent of switching between producrs by cohorts of individuals. Administrative claimd data for government subsidised medine dispensings were used.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

<p> We did not do an abstract.</p><p>

Bakgrund: Generiska läkemedel är läkemedel som är medicinskt utbytbara och har samma funktion, kvalitet och säkerhet som originalläkemedel. Generika har samma aktiva substans och effekt men har ett annat namn och produceras av en annan tillverkare. Skillnaden mellan generika och originalläkemedel är att de kan ha olika produktnamn, hjälpämnen, bipacksedel, utseende och en annan leverantör. Kriterier för att generika och originalläkemedel ska vara utbytbara är att de båda ska vara godkända som läkemedel, ha samma beredningsform samt vara bioekvivalenta. Lag om läkemedelsförmåner och generiskutbyte trädde i kraft den 1. oktober 2002. I denna lag finns bestämmelser om läkemedelsförmåner, prisreglering av läkemedel som ingår i förmånen och andra sammanhängande frågor. Apoteken är skyldiga att byta det förskrivna läkemedlet mot det billigaste likvärdiga läkemedel som finns tillgängligt. Detta gäller endast läkemedel som omfattas av läkemedelsförmån. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur kunder på apoteket upplever generiskt utbyte och identifiera vilka eventuella problem som kan förekomma samt att undersöka om kundernas modersmål påverkar deras syn på generiskt utbyte. Metod: Enkätstudie med semikvantitativ och systematisk ansats. Kunder 18 år och äldre och som hämtade läkemedel på recept där generiskt utbyte var möjligt tillfrågades av expedierande farmaceuten om deltagandet i studie. I undersökningen besvarades 502 enkäter varav 40 deltagare hade ett annat modersmål än svenska. Resultat: Majoriteten, 87% av deltagarna angav att de hade fått generiskt utbyte. 42% av respondenterna hade fått information om generiskt utbyte av sin läkare medan 98% fick informationen på apoteket. Största andelen av deltagarna 36% var i åldern 45–64 år. 24% av deltagarna upplevde generiskt utbyte som ett problem. Skillnad mellan deltagare som hade svenska som sitt modersmål och de som hade ett annat språk var inte så stor när det gällde hur de upplevde generiskt utbyte. De mest förekommande svar när det gällde problem med generiskt utbyte var att kunder inte kände igen förpackning, tablett och/eller namn. De som hade ett annat språk som sitt modersmål svarade att största problemet med utbytet var att de kände skillnad i effekt, nya biverkningar och inte kände igen namnet på generikan. Slutsats: Studien visar att majoriteten (87%) var nöjda med generiskt utbyte. Det var på apoteket som de flesta fick information om det generiska utbytet. De som svarade att de upplevde generiskt utbyte som ett problem angav att de inte kände igen förpackningen, tabletten eller namn på generikan.

Introduction: Paracetamol is the most common medicine used as painkiller in the world. Since it has been on the market for a very long time it has been thought to be one of the safest medicines to use during pregnancy. Many women use this medicine for different indications during pregnancy thinking it is safe for the fetus. However, the mechanism of action for paracetamol is still unknown and therefore there is no information about how it could affect the fetus. Objective: To study paracetamol safety during pregnancy and its effect on the fetus and behaviour in childhood. Method: The information search for this literature study has been done through searching for different articles in the database pubmed. In these articles, pregnant women who used paracetamol during pregnancy have been analysed to see the effect on their children. Result: Different articles used in this literature study have shown an association between prenatal paracetamol exposure and behavioural problems in children. One study shows that if paracetamol is used during pregnancy the risk increases to get a Hyperkinetic disorder, HKD diagnosis (Hazard ratio (HR)= 1,37; 95% confidence interval (CI), 1,19-1,59), similarly the risk to get an ADHD-diagnosis increases (HR=1,29: 95% CI, 1,15-1,44). Discussion: The association between prenatal paracetamol exposure and behavioural problems has been shown in different studies made om pregnant women even though the exact mechanism is still unknown. Changes in children’s epigenetics seem to be associated with prenatal paracetamol exposure. Changes in DNA-methylation of genes previously linked to ADHD have been detected.   Conclusion: Prenatal paracetamol exposure seems to be associated with child behavioural problems. Therefore, paracetamol may not be a completely safe medicine in pregnancy and all pregnant women should have this information available to avoid unnecessary use especially during the second and third trimester. / Introduktion: Under graviditeten kan kvinnan få olika besvär och tillstånd som leder till att hon behöver behandlas. Paracetamol är det läkemedlet som används mest och är oftast lättast att få tag på då det säljs receptfritt. Läkemedel bör användas med största möjliga försiktighet då de flesta läkemedlen kan nå fostret via placentan. Eftersom paracetamols verkningsmekanism har varit okänd har inte några risker kunnat förutses hos foster. Syftet: Denna litteraturstudie har gjorts för att samla tillräckligt med information för att kunna besvara frågeställningen som är om paracetamolanvändning under graviditeten kan påverka fostret och barnets utveckling senare i livet. Metod: I denna litteraturstudie har information sökts genom att identifiera studier som har gjorts på gravida kvinnor och deras barn. Sökningarna har gjorts via pubmed och 6 originalartiklar har valts för att studera paracetamols effekt på fostret och senare effekt på barnet. Resultat: Flera studier på gravida och barn har visat association mellan paracetamolanvändning och barnens beteendeproblem. Hos kvinnor som använde paracetamol under graviditeten höjs risken för barnet att få en HKD (Hyperkinetic Disorder) diagnos (hazard ratio (HR)= 1,37; 95% konfidensintervall (CI), 1,19–1,59) och ADHD-diagnos (HR= 1,29; 95% CI, 1,15-1,44). Diskussion: Studierna påpekar associationen mellan paracetamolanvändning prenatalt och förhöjd risk för beteendeproblem hos barnen. Varje studie har tagit med olika confounders som kan bidra till ökad risk för beteendeproblem hos barnen. Att paracetamol kan associeras med beteendeproblem hos barnet kan inte uteslutas. Paracetamol borde användas under en kort period och enligt läkares ordinationer för att undvika komplikationer. Slutsats: Associationer mellan paracetamolanvändning under graviditeten och barns beteendeproblem senare i livet verkar existera även om de inte kan bekräftas helt säkert. Försiktighet borde iakttas när det gäller paracetamolanvändning under graviditet. Kvinnor borde få information för att undvika onödig användning av paracetamol under graviditet.

<p> Phenylketonuria (PKU) is an inborn error of metabolism characterized by a loss of phenylalanine hydroxylase activity; an enzyme that metabolizes phenylalanine to tyrosine. Phenylalanine ammonia lyase (PAL) is currently being evaluated as a possible therapy for the management of PKU. PAL catalyzes the conversion of phenylalanine to transcinnamic acid (TCA). Our proposed therapy involves encapsulation of PAL enzyme in ethyl cellulose microcapsules using the spray drying method. PAL activity is markedly reduced due to product inhibition. We hypothesized that the addition of albumin to the PAL reaction mixture would bind the TCA and prevent it from inhibiting PAL. In the first phase of our research, we developed an HPLC assay to quantitate phenylalanine and TCA in the presence of albumin. In the second phase, we determined that albumin completely alleviated product inhibition and enhanced PAL activity. Subsequent ultrafiltration studies showed that albumin acted by extensively binding to and sequestering TCA. PAL microcapsules will be taken orally. In the final phase, we studied the activity of encapsulated PAL in simulated GIT conditions to evaluate the ability of microcapsules to protect PAL enzyme against pH and protease mediated degradation. The activity of encapsulated PAL was lower than an equivalent amount of free PAL possibly due to diffusional limitations to the entry of phenylalanine into the microcapsules. Encapsulation of PAL in ethyl cellulose microcapsules did not protect against acidic pH mediated reduction of PAL activity or pepsin mediated proteolytic degradation. </p><p>