Syfte: Syftet med den här studien var att jämföra två olika binokulära balanseringsmetoder, samt att jämföra metodernas resultat med resultatet från en monokulär refraktion. Metod: I studien medverkade 30 personer med en medelålder på 23 år (±3år). Det gjordes en monokulär refraktion och två olika binokulära balanseringsmetoder på alla medverkande. De balanseringsmetoder som användes var polariserande röd/grönt-test och modifierad Humphriss. Skillnaden mellan ögonen räknades ut och jämfördes mellan de olika metoderna. Resultat: Det fanns inte någon statistiskt signifikant skillnad (p>0,05) mellan metoderna. Inte heller när balanseringsmetoderna jämfördes med en monokulär refraktion fanns det någon statistisk signifikant skillnad i resultaten (p>0,05). Slutsats: Det fanns ingen skillnad på de olika balanseringsmetoderna. Inte heller någon skillnad mellan balanseringsmetoderna och en helt monokulär refraktion. Så länge patienten har ett fungerande binokulärseende så kan metod väljas ut efter vilken undersökaren finner mest praktisk och känner sig mest säker på.

Instagram är ett socialt medium med ett stort antal användare, inklusive flera professionella och kända fotografer. Det har dock många begränsningar och egenheter som gör att det skiljer sig en del från en del mer konventionella kanaler. Målet med undersökningen är att svara på frågan: Hur skiljer sig fotografierna som två professionella fotografer publicerar på Instagram kontra på sina egna hemsidor?   Den här undersökningen fokuserar på fotograferna Ira Block och Mattias Klum och analyserar fotografier som de publicerat på Instagram samt fotografier som publicerats på deras egna hemsidor. Analyserna görs ur semiotisk synpunkt samt med Gert Z Nordströms metoder för bildanalys, både på makro- och mikronivå. Totalt har 120 bilder analyserats på makronivå och fyra bilder på mikronivå.   Analyserna visar att båda fotografer har gjort skillnader i vilka bilder de väljer att publicera på Instagram och på sina hemsidor – i många fall föredras bilder som är lättare att ta till sig på Instagram. Fotograferna har dock använt sig av olika metoder för detta, bland annat genom att ta fler närbilder eller undvika att ha för många individer i sina bilder. / Instagram is a social medium with a large number of users, including several professional and famous photographers. However, the medium has several limitations, which makes it stand out from other more conventional channels. The goal of this study is to answer the question: How do the photographs that two professional photographers publish on Instagram versus on their websites differ?   This essay focuses on the photographers Ira Block and Mattias Klum and analyses photographs that they have published on Instagram and photographs published on their websites. The analyses are performed from a semiotic point of view and with Gert Z Nordströms methods of image analysis, both on a macro and micro level. A total of 120 photographs have been analysed on a macro level and four photographs on a micro level.   The analyses show that both photographers have made differences in what images they choose to publish on Instagram and on their websites – in many cases images that are easier to comprehend are preferred on Instagram. Nevertheless, the photographers have used different methods to accomplish this, for instance by publishing close-ups or making sure that there aren’t too many individuals present in their photographs.

Social tillit är en central faktor i ett välfungerande samhälle och skapar förutsättningar för ekonomisktillväxt och sänkta transaktionskostnader. Att förstå vilka komponenter som kan bidra till nedbrytning avsocial tillit har därför stor betydelse för att kunna påverka samhällsutvecklingen. Syftet med denna uppsats är att identifiera och analysera drivkrafter och mekanismer som kan bryta ned social tillit i Sverige. En del forskare, däribland Robert Putnam, pekar på att etnisk mångfald på kort sikt kan bryta ned tillit. För att besvara uppsatsens syfte består studien av tre steg. Först identifieras tre komplikationer samt teser som utgör grunden för vår analysmodell. Dessa är modern informationsteknologi kan sprida misstro, identitet och polariserande drivkrafter kan styra individer att inte lita på andra samt begränsad rationalitet kan främja nedbrytningen av social tillit. Därefter genomfördes en omfattande litteraturstudie. Arbetet avslutades med en kvalitativ studie med sju semistrukturerade intervjuer där forskare och professorer fick granska den analysmodell som identifierats i studiens första steg. Komplikationerna analyseras med utgångspunkt i spelteorins förtroendespel. Även ett köns- ochgenusperspektiv inkluderas i analysen för att ta hänsyn till jämställdhetens centrala roll för ett fungerande högtillitssamhälle. Uppsatsen är explorativ och undersöker komplikationer som inte tidigare forskats kring. Därför önskade vi få kunskapsbidrag från professorer och forskare från olika discipliner för att skapa en helhetsbild av komplikationernas relevans för nedbrytningen av social tillit. Studien pekar på ett fortsatt högt och stabilt tillitsläge i Sverige och utöver komplikationerna visar studien att ekonomisk ojämlikhet och brist på gemenskap kan bidra till nerbrytning av social tillit. Denna hypotesgenererande uppsats ger upphov till tre hypoteser för fortsatt forskning. Att identitet och polariserande drivkrafter direkt kan förklara nedbrytning av social tillit genom att styra individer att inte lita på andra. Att modern informationsteknologi och begränsad rationalitet indirekt kan förklara nedbrytning av social tillit genom att sprida misstro respektive främja nedbrytningen. Att Putnams tes endast ger en förenklad bild av verkligheten och att etnisk mångfald inte ärdet största hotet för nedbrytning av social tillit. / Social trust is a key factor in a prosperous society and creates prerequisites for economic growth and reduced transaction costs. It is of significant value to understand which components contribute to the decomposition of social trust in order to impact social development. The purpose of this essay is toidentify and analyze forces and mechanisms that could decompose social trust in Sweden. Some researchers, including Robert Putnam, indicate that ethnic diversity could decompose trust in the short run. To answer the purpose of this study, the study consists of three stages. Three complications as well as theses were first chosen to create our analytical model. These are, that modern information technology could disseminate mistrust, that identity and polarizing forces could steer individuals not to trust others and that bounded rationality could promote the decomposition of social trust. After this stage, an extensive literature study was conducted. Lastly, a qualitative study with seven semi-structured interviews took place where professors and researchers were asked to review the analytical model that was conducted in the first stage of the study. The complications are analyzed from a game theoretic- and gender perspective. The study is explorative and examines complications that have not previously been examined or researched. As of this, we wish to gather knowledge from professors and researchers from different disciplines to create a holistic view of the complication's relevance on the decomposition of social trust. The study indicates a continuously high and stable state of trust in Sweden and, beyond the complications, the study shows that economic inequality and lack of community can contribute to the decomposition of social trust. This hypothesis generating essay originates three hypotheses for further research. That identity and polarizing forces could directly explain the decomposition of social trust by disseminating individuals not to trust others. That modern information technology and bounded rationality could indirectly explain the decomposition of social trust by steering mistrust respectively promoting the decomposition. That Putnam ́s thesis gives a simplified view of reality, and that ethnic diversity is not themost significant threat for the decomposition of social trust.