På senare år har det uppmärksammats att adverbet ens verkar ha börjat användas på ett nytt sätt, framför allt i frågeordsfrågor. I denna uppsats undersöks ens förekomst och funktion i frågeordsfrågor. Syftet är att nyansera de tidigare beskrivningar som finns av ens.  I uppsatsen analyseras tidningstext och textmaterial från sociala medier utifrån fyra kriterier som extraherats ur de befintliga beskrivningarna av ens: jämförelse, implicerad negation, diskrepans mellan sakförhållandet och talarens förväntningar samt förekomst i retoriska frågor. Resultatet av analysen är att ens ofta, men inte alltid, uttrycker någon form av jämförelse relaterad till ouppfyllda förväntningar hos talaren. I de fall där ingen jämförelse kan läsas in, kan ens funktion inte förklaras tillfredställande med de fyra kriterierna. Möjligtvis har ens där någon typ av mer allmänt förstärkande funktion. För att ens ska vara licensierat verkar det krävas att minst ett av kriterierna jämförelse, implicerad negation och diskrepans mellan sakförhållande och förväntningar är uppfyllt.