Thesis (Ph.D.)--The University of Iowa, 1991. / Supervisor: Kenneth Starck. Includes bibliographical references.

This thesis explores the relationship between the mediation led by Kofi Annan in 2008 in Kenya, in the middle of the post-election violence that took place after the presidential elections, and the performance of the subsequent power sharing agreement. This study does so by focusing on five variables, as defined by Alexandre Raffoul, that are particularly relevant in understanding barriers to elite cooperation in power sharing settlements. By analysing problems relating to the balance of power, inside and outside spoilers, identity and political accountability problems and credible commitment problems, barriers to a successful power sharing agreement can be examined. To analyse how the mediation affected power sharing, five variables concerning the mediation are examined, namely the use of leverage, horizontal and vertical inclusivity, relationship-building and the content of the agreement. These five variables are combined one-on-one with the power sharing analysis to determine how mediation affects the performance of power sharing. This study argues that the type of mediation shapes the performance of power sharing, and that barriers to elite cooperation in the power sharing period can be addressed in the mediation phase of conflict to prevent future tensions. This knowledge can contribute to improving mediation efforts and make power sharing a more viable undertaking. By regarding mediation as an integral process to peacebuilding and to change mediation designs when applicable, conflict can be addressed in a more sustainable way that will bring long-term benefits.

Freoner är ett stort problem för människors hälsa och andra levande organismer på grund av freons nedbrytande effekt på ozonlagret. Forskare upptäckte problemen med freon och varningar från forskningssamhället uppmärksammades av huvudproducenter av freoner samt av allmänheten då påverkan på ozonlagret ökar risken för bland annat hudcancer. Montrealprotokollet blev starten på de internationella konventioner som senare implementerades. Dock finns det ett flertal växthusgaser idag som också är ozonnedbrytande som inte ingår under någon konvention. Den globala uppvärmningen är en effekt av ökad mängd växthusgaser i atmosfären och detta kräver ett internationellt samarbete för att kunna lösas. I Montrealprotokollet ingår ODS (Ozonnedbrytande substanser) där freon innefattas. Syftet för denna studie var att belysa vad som gjorde freonförbudet lyckat, och om det är möjligt att tillämpa dessa nyckelaspekter på en av dagens växthusgaser som liknar freon. NO2 valdes för att begränsa urvalet.  Denna litteraturstudie använde sig av databaser för att finna relevanta källor genom nyckelord, därefter valdes källor utefter relevansen till frågeställningen samt att de skulle vara opartiska. Resultatet av denna studie pekar på svårigheterna med att implementera det arbetssätt som ledde till freonförbudet, på gasen NO2, som hade liknande egenskaper som freon. Detta på grund av att dagens växthusgaser är svåra att reglera utsläppet på. Växthusgaser finns globalt och det finns inte en tydlig utsläppskälla som går att reglera samt hitta ett substitut för. Korrelationen till den mänskliga hälsan och miljön, är också en nyckelaspekt till varför förbudet mot freoner var lyckat. / Freons became a large problem for society when scientists proved the ozone depletion effect, which proved to have a negative effect on human health and other living organisms. The ozone layer which was known for its protective qualities against UV-radiation lead to a new field of study, ODS (ozone depleting substances). The warnings from the scientist society and the public were eminent. The research pointed out, among other things, the increasing risk of skin cancer. This forced fast new research and several international conventions to save the ozone layer. But there are several greenhouse gases, which also have the degrading effect on the ozone layer, that are in use today. This require an international cooperation for the environment to be able to solve. The aim of this report was to illustrate why the freon ban was a success and why it would be hard to implement these key concepts on a similar present greenhouse gas. In this literature study, several databases were used to find relevant sources for the main questions and unbiased for the topic. The key aspects in this study is presented in the result section. The result pointed at the difficulties with implementing the same way of work as at the freon ban to the greenhouse gas ban. Different aspects play an important role in this, but one of the greater difficulties for implementing this is to pinpoint it to a specific source for gas emissions and finding a sustainable solution for it. The correlation between human health and environmental issues was a key factor in the freon ban.