<p>I boken Patterns of Democracy (1999) påvisar Arend Lijphart att tio institutionella variabler fångar variansen mellan majoritets- och konsensusdemokrati längs två separata dimensioner. Den första dimensionen – exekutiv-partisystem – behandlar fem olika arrangemang av den exekutiva makten, parti- och valsystem samt organiserade intressen. Den andra dimensionen – enhetsstat-federalism – behandlar den institutionella kontrasten mellan enhetsstat och federa-lism. Ronald Ingleharts (1997) analyser av data från det världsomspännande forskningspro-jektet World Values Survey (WVS) visar att en stor mängd politiska, sociala och religiösa normer och uppfattningar kan sammanfattas i två kulturella dimensioner. Dessa två dimensio-ner reflekterar en tvärkulturell polarisering mellan traditionella kontra sekulära värderingar och överlevnadsvärden kontra emancipativa frihetsvärden. Syftet med denna uppsats är att försöka specificera innehållet av en konsensusdemokratisk kultur genom att undersöka om det föreligger något samband mellan dessa kulturella och institutionella dimensioner. En kvantita-tiv analys av 28 stabila demokratier fastställer att de kulturella dimensioner som extraherats ur WVS-datan inte kan specificera innehållet av en konsensusdemokratisk kultur.</p>

I boken Patterns of Democracy (1999) påvisar Arend Lijphart att tio institutionella variabler fångar variansen mellan majoritets- och konsensusdemokrati längs två separata dimensioner. Den första dimensionen – exekutiv-partisystem – behandlar fem olika arrangemang av den exekutiva makten, parti- och valsystem samt organiserade intressen. Den andra dimensionen – enhetsstat-federalism – behandlar den institutionella kontrasten mellan enhetsstat och federa-lism. Ronald Ingleharts (1997) analyser av data från det världsomspännande forskningspro-jektet World Values Survey (WVS) visar att en stor mängd politiska, sociala och religiösa normer och uppfattningar kan sammanfattas i två kulturella dimensioner. Dessa två dimensio-ner reflekterar en tvärkulturell polarisering mellan traditionella kontra sekulära värderingar och överlevnadsvärden kontra emancipativa frihetsvärden. Syftet med denna uppsats är att försöka specificera innehållet av en konsensusdemokratisk kultur genom att undersöka om det föreligger något samband mellan dessa kulturella och institutionella dimensioner. En kvantita-tiv analys av 28 stabila demokratier fastställer att de kulturella dimensioner som extraherats ur WVS-datan inte kan specificera innehållet av en konsensusdemokratisk kultur.