Bakgrund Intresse för användning av geler i läkemedelsindustrin har ökat de senaste åren. Geler kan fungera som läkemedelsbärare och därmed skydda känsliga läkemedel från nedbrytning. De kan också användas som system för kontrollerad frisättning. För att kunna tillverka säkra och effektiva läkemedel är det viktigt att förstå självaggregeringsegenskaper. Syftet med denna studie var att studera självaggregeringsegenskaper hos en katjonisk amfifila ämne, amitriptylinhydroklorid (AMT), i polyakrylat makrogeler med lågvinkelröntgenspridning (SAXS) vid två olika jonstyrkor samt att beräkna aggregationstalet med hjälp av SAXS och fluorescenslivslängdsmätning.  Metod Beredning av makrogeler och buffert utfördes enligt tidigare studier därefter tillsattes AMT och gelen fick jämviktas före analysen med SAXS. Pyren och 3,4-dimetylbenzofenon användes för fluorescensanalys.  Resultat Gelens volym minskade med ökad AMT-koncentration och en skal/kärna-fasseparation kunde tydligt observeras i 10 mM buffert. SAXS-resultatet visade oordnade fasstruktur och det genomsnittliga aggregationstalet i denna studie var ca 50.  Diskussion och Slutsats Det är oväntat att AMT inte bildar ordnad faser vid riktigt hög koncentration, vilket betyder fler studier med olika metoder behövs göras i framtiden. Däremot ses en systematisk förändring med ökad AMT-koncentration. Det genomsnittliga aggregationstalet innebär att miceller är inte helt sfäriska. En oordnad fasstruktur kan förklara dynamiken för omorganisationen av AMT i geler är snabbare än för vanliga tensider, vilket är av betydelse för läkemedlets frisättnings kinetik.