<p><p>Vi anser att mäklartjänsten är föråldrad och erbjuder med få undantag, en och samma tjänst till alla kunder, den är inte anpassningsbar. Segmentering, positionering och differentiering i branschen är dessutom sparsam.</p><p> </p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka dagens mäklartjänst med hjälp av segmenterings-, positionerings- och differentieringsteori för att se om det går att förbättra tjänsten och sättet företagen jobbar på.</p><p> </p><em><p>Problemfrågan</p><p> </p><p>Vår empiriska studie baseras på en kvalitativ metod. Sju respondenter som är aktiva i mäklarbranschen under olika befattningar har intervjuats.</p><em><p> </p></em><p>Segmentering innebär utveckling av olika marknadsprogram för samma produkt eller tjänst så att den når olika kundsegment på marknaden (Szatek 2008). Skräddarsydda lösningar kommer att efterfrågas mer och mer i framtiden (Parment 2008, Sköld & Olofsson 2006). Differentiering sker när en produkt eller tjänst är unik och sticker ut från mängden, det vill säga konkurrenterna. Positionering innebär att man placerar tjänsten/produkten/varumärket i kundens medvetande (Kotler et. al. 2005).</p><p> </p><p>Uppsatsen pekar på att ytterst få mäklarföretag segmenterar sitt kunderbjudande efter olika kundsegment. Positioneringen är svag och det beror på att tjänsten är speciell och sällanköpt. Det gör att företagen oftast har samma grundpelare såsom trygghet och erfarenhet. Tjänsterna är väldigt lika enligt våra respondenter, företagen differentierar sig väldigt lite. Same-same säger en respondent. Branschen är dålig på att kommunicera vad den egentligen gör och vad som skiljer de olika. Ett annat problem i branschen är att nya produkter hos ett företag dyker upp hos en annan veckan efter.</p></em>vi ställer oss i detta arbete är <em>om mäklarbranschen och dess tjänster är tillräckligt utvecklade ur ett segmenterings-, positionerings- och differentieringsperspektiv.</em> Delfrågor som för oss uppstår är <em>om det är möjligt att anpassa mäklartjänsten för att bättre överrensstämma med kundernas olika behov och varför detta i så fall inte görs</em>.</p>

Vi anser att mäklartjänsten är föråldrad och erbjuder med få undantag, en och samma tjänst till alla kunder, den är inte anpassningsbar. Segmentering, positionering och differentiering i branschen är dessutom sparsam.   Syftet med denna uppsats är att undersöka dagens mäklartjänst med hjälp av segmenterings-, positionerings- och differentieringsteori för att se om det går att förbättra tjänsten och sättet företagen jobbar på.   Problemfrågan   Vår empiriska studie baseras på en kvalitativ metod. Sju respondenter som är aktiva i mäklarbranschen under olika befattningar har intervjuats.   Segmentering innebär utveckling av olika marknadsprogram för samma produkt eller tjänst så att den når olika kundsegment på marknaden (Szatek 2008). Skräddarsydda lösningar kommer att efterfrågas mer och mer i framtiden (Parment 2008, Sköld &amp; Olofsson 2006). Differentiering sker när en produkt eller tjänst är unik och sticker ut från mängden, det vill säga konkurrenterna. Positionering innebär att man placerar tjänsten/produkten/varumärket i kundens medvetande (Kotler et. al. 2005).   Uppsatsen pekar på att ytterst få mäklarföretag segmenterar sitt kunderbjudande efter olika kundsegment. Positioneringen är svag och det beror på att tjänsten är speciell och sällanköpt. Det gör att företagen oftast har samma grundpelare såsom trygghet och erfarenhet. Tjänsterna är väldigt lika enligt våra respondenter, företagen differentierar sig väldigt lite. Same-same säger en respondent. Branschen är dålig på att kommunicera vad den egentligen gör och vad som skiljer de olika. Ett annat problem i branschen är att nya produkter hos ett företag dyker upp hos en annan veckan efter. vi ställer oss i detta arbete är om mäklarbranschen och dess tjänster är tillräckligt utvecklade ur ett segmenterings-, positionerings- och differentieringsperspektiv. Delfrågor som för oss uppstår är om det är möjligt att anpassa mäklartjänsten för att bättre överrensstämma med kundernas olika behov och varför detta i så fall inte görs.