Denna studie fokuserar på spänningen mellan ideologiska- och postideologiska argument i riksdagsdebatter och dess effekter för en demokratisk debatt. Studien använder fyra riksdagsdebatter mellan 1980-talet till år 2021 för att redogöra om den svenska kriminalpolitiken rört sig från att vara ideologiskt dominerad till en postideologisk debatt eller vice versa. Studien använder en kvalitativ ideologianalys med analysscheman skapade för att särskilja ideologiska och postideologiska argument i riksdagsdebatter rörande villkorlig frigivning. Resultatet i studien visar att den kriminalpolitiska debatten rör sig mot en ideologiskt inriktad debatt från en tidigare postideologisk debatt. Detta resulterar i slutsatser vilket visar på en pågående demokratisering av kriminalpolitiken där formulering av samhällsproblem är en drivande faktor för den svenska kriminalpolitikens upprepade förändringar.