Orsaksanalyser av problembilder i praktiskt brottsförebyggande arbete är ett relativt outforskat område. Tillgänglig forskning fokuserar primärt på utsträckningen av arbetet. Föreliggande studie syftar att bidra med ytterligare en aspekt. Studien undersökte i vilken utsträckning orsaksanalyser av problembilder genomförs i praktiskt brottsförebyggande arbete samt förekomsten av potentiella bidragande faktorer till att de inte genomförs. Vidare undersöktes huruvida resultaten skiljer sig mellan två svenska brottsförebyggande verksamheter: kommunal sektor och Polismyndigheten. Studien antog en kvantitativ forskningsansats där en webbaserad enkät besvarades av yrkesverksam personal inom praktiskt brottsförebyggande arbete inom de brottsförebyggande verksamheterna. Totalt deltog 85 respondenter varav 33 kvinnor (38,8%) och 52 män (61,2%), av de var 57 respondenter från kommunal sektor (67,1%) och 28 från Polismyndigheten (32,9%). Resultatet visade att orsaksanalyser av problembilder i praktiskt brottsförebyggande arbete sällan utförs. Vidare visade resultaten att samtliga undersökta faktorer potentiellt kunde förklara den låga utsträckningen. Gällande skillnader mellan respondenter från kommunal sektor och respondenter från Polismyndigheten identifierades vissa signifikanta skillnader för potentiella bidragande faktorer till att orsaksanalyser inte genomförs men inte för utsträckningen av arbetet. Slutsatsen var således att orsaksanalyser genomfördes i låg utsträckning och två potentiella bidragande faktorer var kunskapsbrist och tidsbrist, dessutom identifierades få signifikanta skillnader mellan de två brottsförebyggande verksamheterna. / Causal crime analysis in practical crime prevention is a relatively uncharted area. Available research focuses primarily on the extent of working with causal crime analysis. The present study aims to contribute with an additional aspect. This study examined to what extent causal crime analysis is conducted in practical crime prevention and the occurence of potential contributing factors to why causal crime analysis is not conducted. Furthermore, it was examined whether the results differ between two Swedish crime prevention agencies: the municipal sector and The Swedish Police Authority. A quantitative research approach was used. Data was collected using a web survey answered by practitioners actively working with practical crime prevention within the two crime prevention agencies. A total of 85 respondents participated, of which 33 were women (38,8%) and 52 were men (61,2%), 57 of them represented the municipal sector (67,1%) and 28 represented The Swedish Police Authority (32,9%). Results showed that causal crime analysis in practical crime prevention rarely is conducted and that all of the examined factors potentially could explain the low extent. Regarding differences between respondents from municipal sector and The Swedish Police Authority significant differences were identified concerning potential contributing factors to why causal crime analysis is not conducted but not concerning the extent causal crime analysis is conducted. In conclusion, causal crime analysis was conducted to a low extent and two potential contributing factors were lack of knowledge and time, additionally, few significant differences were identified between the two crime prevention agencies.