En vinklad undervisningsform kan vara en bidragande faktor till att svenska elever har fått sämre betyg och resultat på nationella samt internationella prov. Skolverkets datainsamling visar att ungefär 10 200 svenska grundskoleelever har fått betyget F i nationella proven i matematik. Därmed vill vi i denna studie granska och problematisera matematikundervisningen i svenska grundskolan, där vi jämför elevernas uppfattningar med lärarnas, enligt en didaktisk analysmodell. I denna studie undersöker vi elevernas och lärarnas olika uppfattningar i förhållande till ett elevcentrerat perspektiv som betonas i grundskolans läroplan och även i Deweys filosofiska kunskapsteori om pragmatismen, där eleverna ska utbildas för att kunna se matematikens sammanhang och relevans. Forskningen i studien fokuserar på de spänningar som kan uppstå i samband med lärarledda genomgångar och hur dessa spänningar kan hindra eleverna att utveckla en djupare och grundläggande förståelse i matematik, vilket stödjer ett vetenskapligt och tekniskt förhållningssätt. Studiens slutsats är att eleverna, liksom deras matematiklärare, har en praktisk uppfattning av matematik i förhållande till deras närsamhälle och vardag. Lärarna uppfattar sin matematikundervisning som undersökande med problemlösning. Å andra sidan, uppfattar eleverna att deras matematikundervisning mestadels består av lärarledda genomgångar och enskilt arbete i matteboken. Om lärare blir varse de spänningar som existerar mellan deras egen och elevernas uppfattningar, kan det bidra till att utveckla matematikundervisningen till att bli mer elevcentrerad.