I ett sekulärt samhälle som Sverige står muslimer inför utmaningar när det kommer till formandet av sin religiösa identitet. Denna studie syftar till att analysera hur muslimers subjektiva upplevelser och erfarenheter av sin muslimska identitet påverkas av det sekulära samhällets värderingar och normer. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur det sekulära samhället i Sverige kan påverka muslimer eller praktiserande muslimer att utöva sin religion och på vilket sätt Sverige formar ens religiösa identitet. Det teoretiska ramverket som använts är sekulariseringsteorin som har delat in religiositet och identitet i tre dimensioner. Utifrån det teoretiska perspektivet har studien tillämpat en innehållslig idéanalys utifrån 9 berättelser av muslimer i boken “Muslimer i Sverige” och har visat på att de 9 olika författarna som skrivit berättelserna möter både hinder och möjligheter av att ha en identitet som muslim och svensk samtidigt.  Innehållet av den tidigare forskningen är bland annat att migration och etablering av moskéer diskuteras som strategier för identitetsskapande för muslimer. Sverige har genomgått förändringar från att vara ett homogent samhälle till ett pluralistiskt samhälle, vilket påverkar olika trosuppfattningar och även strukturell diskriminering på olika platser i samhället.  Analysen visar att trots de utmaningar och konflikter som författarna upplever och möter i sina vardagliga liv som muslimska individer i Sverige, finns det också en stark koppling till det svenska samhället. Många författare ser ingen konflikt mellan sin muslimska identitet och identiteten av att kalla sig själv som svensk. Analysen ger en riklig förståelse för hur individers identitet formar och påverkas av religiösa och kulturella faktorer i ett pluralistiskt samhälle som i Sverige.  Denna uppsats har främst fokuserat på en endimensionell analys av studien. Genom att undersöka specifikt utifrån en endimensionell analys, har vi kunnat belysa och dra slutsatser. Dock är det viktigt och poängtera att identitet oftast kan vara både komplext och mångfacetterad, vilket kan kräva en mer omfattande flerdimensionell analys. Därför kan framtida forskning vara att utvidga perspektivet och inkludera fler dimensioner.

Denna studies huvudsakliga syfte har varit att undersöka och kartlägga hur unga vuxna frånkristna minoritetsförsamlingar i Västerbotten och Norrbotten upplever religiösa kränkningarpå sociala medier. Som bakgrund till denna studie ligger forskning kring sociala medier ochinternets nya status, web 2.0. Metoden för studien har varit kvalitativa forskningsintervjuer,en enskild intervju och två fokusgruppsintervjuer. Till hjälp under intervjuerna har memesanvänds som material. Resultatet av intervjuerna har framställts med ett fenomenologisktteoriperspektiv och visar på att dessa unga kristna upplever religiösa kränkningar online, mensällan gör något åt det. Med hjälp av den hermeneutiska cirkeln har jag i diskussionskapitletanalyserat och diskuterat vad orsaken kan vara till att ungdomarna inte gör något åtkränkningarna. Ett av svaren visar sig vara att de förväntar sig bli kränkta av resten av världenoch i vissa fall finner det vara styrkande för deras tro.