Syftet med studien var att med en experimentell design undersöka ifall individens tro på sin förmåga, d.v.s. self-efficacy påverkar utfallet av idrotts prestationer. Detta undersöktes genom att manipulera self-efficacy i en bänkpressövning och därefter mäta eventuella prestationsförändringar under tre sessioner. 21 deltagare (10 kvinnor, 11 män, M = 23, SD = 2.95) med lite eller ingen tidigare erfarenhet av styrketräning deltog. Deltagare delades slumpmässigt in i tre grupper: (LG) lättare vikt än deltagarna trodde, (TG) tyngre vikt än deltagarna trodde och (KG) kontrollgrupp, vikten överensstämde med deltagarnas uppfattning. Situationsspecifika self-efficacy mätningar (SSE) gjordes före och efter manipulationen. Den fysiska self-efficacyn mättes med hjälp av fysisk self-efficacy skala (PSE). Resultatet visade att den tunga gruppen, vilken lyfte mer vikt än de trodde, ökade signifikant mer i vikt vid bänkpresslyftet än kontrollgruppen. Manipulationen som antogs påverka situationsspecifikt self-efficacy visade sig förutsäga prestationens utfall och en signifikant skillnad visades mellan mätningarna. Den tunga gruppen visade störst förändring på SSE formuläret från första till tredje sessionen. PSE-resultaten visade ingen signifikant förändring mellan mätningarna. Resultatet föreslår att self-efficacy går att manipulera och kan påverka idrottsprestationer. / The purpose of the study was to investigate in an experimental design whether an individual's belief in his ability, i.e. self-efficacy affect the outcomes of athletic performance. This was examined by manipulating self-efficacy in a bench press exercise and measures possible performance changes during three sessions. 21 participants (10 woman, 11 men, M = 23, SD = 2.95) who had little or no previous experience of weight training participated. Participants were randomly divided into three groups: (LG) participants lifted easier than thought, (HG) participants lifted heavier than thought and (CG) control group, participants lifted the weight they thought. Situational specific self-efficacy measures (SSE) were taken before and after manipulation. The physical self-efficacy was measured using the physical self-efficacy scale (PSE). The results showed that the heavy group had increased significantly more weight than the control group. The manipulations assumed effect on self- efficacy (SSE) proved to be a prediction of performance outcomes and a significant difference was demonstrated between the measurements. The heavy group showed the greatest decreased in SSE from session one to third. PSE results showed no significant changes between measurements. The results suggest that self-efficacy can be manipulated and can affect sport performance.