Spelling suggestions: "subject:"preventative adverse every""
1 |
Pediatric Nurses and Preventable Adverse Event Disclosure: Building a Foundational UnderstandingSexton, Jessica R. January 2024 (has links)
Thesis advisor: Jane Flanagan / Background: Preventable adverse events are an unfortunately frequent occurrence of pediatric health care. Disclosure of preventable adverse events to patients is a vital aspect of ethical and just practice. Pediatric nurses’ have a unique role as part of the clinical care team. Despite the prevalence of preventable adverse events and the impact of nurses, best practice for pediatric nurses during disclosure is not specified. In addition, it is unclear how pediatric patient and their family. This work provides a foundation for future nursing research and the development and identification of best practice for pediatric preventable adverse event disclosure.
Methods: First, thorough review of existing literature identified gaps and key themes. Secondly, a cross-sectional survey shared via social media provided insight into the current policy, education, and pediatric nurses’ involvement in PAE. Lastly, pediatric nurses’ perspectives were unveiled via narrative interviews, adding the voice of nurses into the dialogue.
Results: Pediatric nurses in the U.S. want the option to be present during disclosure to patients and their families. Currently, nurses are seldom present during disclosure and do not routinely receive disclosure training, nor do they have a policy to guide them through the process. While there has been a trend towards the use of interdisciplinary disclosure teams, it is unclear what role a nurse has.
Conclusions: This exploratory work is foundational to understanding pediatric nurses and PAE disclosure and future research exploring best practice for policy, education, and practice are needed. / Thesis (PhD) — Boston College, 2024. / Submitted to: Boston College. Connell School of Nursing. / Discipline: Nursing.
|
2 |
Sjuksköterskans inställning till att mäta och bedöma andningsfrekvensNilsson-Trygg, Kristina, Torstensson, Anna January 2015 (has links)
SAMMANFATTNING Sjuksköterskan tillämpar omvårdnadsprocessen genom att observera, värdera, prioritera, dokumentera och vid behov åtgärda och hantera förändringar i allmäntillståndet, samt motverka komplikationer i samband med sjukdom, vård och behandling. Andningsfrekvens (AF) är den vitalparameter som först förändras och signalerar en förändring i allmäntillståndet. Vid de flesta hjärtstopp på sjukhus finns tecken till försämring hos patienten redan några timmar eller upp till ett dygn före. Syftet var att undersöka sjuksköterskans inställning och följsamhet till att mäta och bedöma AF hos akuta sjuka patienter, för att tidigt upptäcka en försämring i patientens hälsotillstånd. Genom en litteraturstudie framkom fyra teman. Rutiners betydelse, sjuksköterskans inställning till AF och varför den inte mättes, värdet av förändringsarbete samt möjliga arbetssätt för att undvika vårdskador. Rutiner för mätning av AF, olika poängsystem och mätmallar för bedömning av vitalparametrar, påverkade antalet mätningar och registreringar av AF. Den enskilda sjuksköterskans inställning inverkade på mätningen och bedömningen av AF. Flera anledningar till varför AF inte mättes fanns. Studier visade att förändringsarbete och implementering av nya arbetssätt var ett komplext område, insatser krävdes inom flera områden på olika nivåer. Vårdskador och plötslig oväntad död minskade när nya rutiner och arbetssätt kombinerades med utbildning, uppföljning och återkoppling till personalen. AF är en viktig vitalparameter. Används inte den kunskapen för att hitta patienter på väg att försämras, riskerar patienterna att drabbas av vårdskador. Ett utbildningsbehov finns, den senaste forskningen har påvisat att rätt genomförd implementering av övervakningsrutiner och förändrat arbetssätt kan ge ett bra utfall i minskat antal vårdskador och oförutsedd död. / ABSTRACT The nurse applies the nursing process by observing, evaluating, prioritising, documenting and when necessary manage changes in the condition of the patient, and to prevent complications associated with disease, care and treatment. Respiratory Rate (RR) is the vital sign that first changes and signals changes in a patient’s condition. In most cardiac arrests there are signs of deterioration of the patient a few hours up to a day before the event. The aim of this study was to investigate the nurse´s attitude and adherence to measure and assess RR in acutely ill patients, for an early detection of deterioration in the patient's state of health. Through a literature study four themes were emerged. The importance of guidelines, the nurses' attitude and why the RR was not measured, the value of change of management and possible ways to avoid injuries. Guidelines for the measurement of RR, different scoring systems and observations charts for the assessment of vital signs all affected the measuring and scorings of RR. The individual nurse's attitude affected the measurement and assessment of RR. Several reasons why RR was not measured were found. The studies showed that the process of change and implementation of new ways of working is a complex, and efforts were needed in several areas and at different levels. Care injuries and sudden unexpected deaths decreased when new routines and working procedures were combined with training, monitoring and feedback to the staff. Research shows that RR is an important vital sign. If this knowledge is not used to find patients about to deteriorate, these patients risk suffering from permanent health effects. There is a need for significant training in this area and recent research has shown that a correct implementation of the procedures provide a good outcome in a decreased number of medical injuries and unexpected death
|
Page generated in 0.1263 seconds