Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är ett globalt växande folkhälsoproblem som dessutom är en ekonomisk last på samhället. Forskning har uppskattat att majoriteten av dödsfall kommer att bero på hjärt- och kärlsjukdomar vid år 2030. Några riskfaktorer för att utveckla hjärt- och kärlsjukdom är ett högt BMI, rökning och låg fysisk aktivitet. Forskning har visat att primärpreventivt arbete med livsstilsförändringar är något som minskar riskfaktorerna och är kostnadseffektivt för samhället. Syftet: var att beskriva vilka primärpreventiva metoder sjuksköterskan använder för att uppmuntra till livsstilsförändringar hos patienter med risk för  hjärt- och kärlsjukdom samt att beskriva hur dessa primärpreventiva metoder påverkar riskfaktorerna. Syftet var också att beskriva urvalsgrupperna i de valda vetenskapliga artiklarna. Metod: För att besvara syftet och frågeställningarna hade denna litteraturstudie en beskrivande design där tolv vetenskapliga artiklar har analyserats. Databaserna PubMed och CINAHL användes vid sökningen för att finna de vetenskapliga artiklarna. Resultat: Sjuksköterskor använde olika metoder för att uppmuntra till livsstilsförändring hos hjärt- och kärlsjuka patienter. Dessa metoder innebar att sjuksköterskan antingen fungerar som en informationsgivare eller samarbetspartner gentemot patienten. Effekten av metoderna varierade och enligt vissa studier gav de ej gav någon effekt. Slutsats: Utifrån litteraturstudiens resultatet går det ej med säkerhet att säga vilka metoder som är mest effektiva. Sammanfattningsvis kan sjuksköterskan i sitt kliniska arbete ta hänsyn till båda förhållningssätt i mötet med patienterna och anpassa metoden utifrån ett individuellt perspektiv. / Background: Coronary heart disease is a growing health issue from a global perspective. Research has estimated that coronary heart disease will stand for the majority of deaths by the year 2030.  Risk factors include a high BMI, smoking and low level physical activity. Research has also shown that lifestyle change can decrease the risk factors and is cost-effective for the society. Aim: The aim with the litterature study was to describe which primary prevention methods nurses use to encourage lifestyle change for patients at  risk of developing coronary heart disease, and to describe how these methods affect the risk factors. The purpose was also to describe the sample groups in the chosen articles. Method: To answer the study questions, the literature study had a descriptive design where twelve scientific articles were analysed and categorized. The databases PubMed and CINAHL were used to find the scientific articles. Results: Nurses use an array of different methods to encourage life style change in patients with coronary heart disease. These methods include the nurse either acting as a information giver or a collaboration partner towards the patient. The effect of these methods varied and some of the studies didn’t show any effect whatsoever. Conclusion: On the basis of the literature study, the methods nurses use and their effectiveness are inconclusive. In conclusion, the nurse can consider all of the methods in the work place, and decide which method is adequate based on the individual variations of the patients.

Cancer chemoprevention uses noncytotoxic drugs or nutrients to prevent, retard, or delay carcinogenesis. The future of cancer chemoprevention depends on understanding key cellular growth and proliferation-controlling events, developing markers of molecular carcinogenesis, surrogate endpoint biomarkers, and targeted chemopreventive approaches.