Sänkningen av aktiekapitalkravet från 100 000 till 50 000 SEK den 1 april 2010, förverkligades för att förbättra de institutionella villkoren för de privata aktiebolagen och för att fungera som ett incitament till att öka småföretagande. Syftet med denna uppsats är att undersöka om de privata aktiebolagen har valt att lösgöra eller behålla sitt aktiekapital efter denna nya regel och varför. Dessutom ämnar studien att undersöka om det finns skillnader mellan de som väljer att minska eller att behålla sitt aktiekapital avseende bransch, ålder och omsättning. Studien baseras på en enkätundersökning som innefattar 212 respondenter. De resultat som denna undersökning kommer fram till är:  Att majoriteten av de privata aktiebolagen har valt att behålla sitt aktiekapital. Att anledningen bakom att behålla aktiekapitalet är att bevara företagets kreditvärdighet, att använda aktiekapitalet i verksamheten och för att proceduren med att sänka aktiekapitalet anses vara krångligt och tidskrävande. Framförallt anser inte dessa företag att en minskning av aktiekapitalet har någon större betydelse då det mesta av minskningen antingen försvinner i form av beskattning eller att mängden 50 000 SEK inte anses vara en väsentlig summa. Skillnaderna mellan de privata aktiebolagen utgörs endast av omsättningsvolym. För företag med omsättning över 3 000 000 SEK/år tenderar en minskning av aktiekapitalet att avta helt och förkommer bland företagen med mindre omsättning än 3 000 000 SEK/år.  Detta innebär att de privata aktiebolagen som ingår i studien inte upplever möjligheten till att sänka aktiekapitalet som en förbättring av de institutionella villkoren eller som ett incitament, där regeln inte alls anses ha någon inverkan för företagen. / The reduction of share capital requirement from 100 000 to 50 000 SEK, which was implemented April 1, 2010 to improve the institutional conditions for the private limited companies and to act as an incentive to increase small businesses. The purpose of this essay is to examine whether the private limited companies have chosen to reduce or maintain its share capital after this new rule and why. In addition, the study intends to investigate whether there are differences between those who have chosen to reduce or maintain its share capital regarding branch, age and revenue. The study is based on a survey involving 212 respondents. The results of this study are the following: The majority of the private limited companies have chosen to maintain their share capital. The reason behind keeping the share capital is to maintain the company’s credit rating, to use the share capital in their respective the business and because of the process of lowering the share capital is considered to be complex and time consuming. Above all, these companies do not consider a reduction of share capital having a greater significance when most of the reduction either disappear in the form of taxation or the amount of 50 000 SEK is not considered as a substantial amount.  The differences among the private limited companies consist only of revenue. For companies with revenue of more than 3 000 000 SEK/year, tends a reduction of share capital to subside completely and occurs among the companies with turnover less than 3 000 000 SEK/year. This means that the private limited companies do not perceive the possibility of lowering the share capital as an improvement of the institutional conditions or as an incentive where the reduction of share capital requirement is not considered to have any impact on businesses.

Revisionsplikten slopades 1 november 2010 i Sverige, vilket innebar att mindre aktiebolag som inte uppfyller vissa krav blev fria från revision. Efter slopandet av revisionsplikten har det skett ständiga debatter mellan olika parter över detta beslut. Somliga parter ser det utifrån en positiv aspekt, medan andra ur en negativ aspekt. Den höga kostnaden som revision avlämnar är en faktor till att flertal mindre aktiebolag väljer att inte anlita en revisor, främst hos nystartade aktiebolag. Studiens syfte är att undersöka varför mindre aktiebolag vänder sig till revision och använder sig av den även om de inte omfattas av revisionsplikt. Samt identifiera vilka önskvärda konsekvenser och icke önskvärda konsekvenser frivillig revision medför utifrån aktiebolagets synvinkel och utifrån institutionell teori. För att svara på studiens syfte har vi tillämpat oss av en kvalitativ metod, eftersom vi anser att den kan tillämpas för vårt arbete på bästa sätt. Frågeställningarna kommer sedan besvaras genom semistrukturerade intervjuer som görs med nio olika aktiebolag inom Sverige. Slutsatsen som kan dras är att de flesta aktiebolagen på marknaden har varierande synpunkter och åsikter kring revision samt slopandet av revisionsplikten. Utifrån våra intervjuer kan vi dra slutsatsen att det förekommer fler positiva kommentarer om revision än negativa. Det som ansågs vara bra med revision var att företagare får mer kontroll över bolaget samt att de får väldigt bra rådgivning som kan leda till en ekonomisk utveckling för bolagen. Utifrån revisorernas perspektiv har det förekommit en försämring på årsredovisningar, men även att det har skett en ökning av ekonomisk brottslighet. Det som de flesta bolagen gemensamt ansåg vara det stora problemet med revision var den höga kostnaden. Många av bolagen ansåg inte det som en nödvändig respektive värd investering, utan ansåg att likviditeten kan användas för något bättre. / The audit obligation was abolished on 1 November 2010 in Sweden, which meant that smaller limited companies that did not meet certain requirements were exempted from auditing. Following the abolition of the audit obligation, there have been constant debates between different parties over this decision. Some parties see it from a positive aspect, while others from a negative aspect. The high cost of auditing is a factor that several smaller limited companies choose not to hire an auditor, mainly with newly started limited companies. The purpose of the study is to investigate why smaller limited companies turn to auditing and use it even if they are not subject to auditing obligations. But also identify what desirable consequences and undesirable consequences voluntary audit entails from the company's point of view and from institutional theory. To answer the purpose of the study, we have applied a qualitative method, as we believe that it can be applied to our work in the best way. The questions will then be answered with semi-structured interviews conducted at several different limited companies in Sweden. The conclusion that can be drawn is that most limited companies in the market have varying views and opinions on auditing and the abolition of the auditing obligation. Based on our interviews, we can conclude that there are more positive comments about auditing than negative ones. What was considered good about auditing was that entrepreneurs get more control over the company and that they get very good advice that can lead to financial development for the companies. From the auditors' perspective, there has been a deterioration in annual reports, but also that there has been an increase in financial crime. What most companies jointly considered to be the major problem with auditing was the high cost. Many of the companies did not consider it a necessary or worthwhile investment, but considered that liquidity could be used for something better.