Samhällets styrformer har genomgått en förändring och kännetecknas idag av en komplexitet som innebär att flera olika aktörer är inblandade, där samarbeten över de privatoffentliga gränserna har blivit allt vanligare för att lösa samhällsproblem som traditionellt sett ålegat staten. År 2013 tog Kommunfullmäktige i Karlstad beslut att genomföra en arbetsmarknadspolitisk åtgärd i form av satsningen ”100 nya Karlstadjobb”. Beslutet innebar att kommunen tillsammans med det privata näringslivet skulle ta fram 100 nya jobb till personer som stod långt ifrån arbetsmarknaden. Den 31 december 2014 avslutades satsnigen och utvärderades av en samordnare på kommunen. Utvärderingen visade att den interna satsningen uppnått ett bättre resultat än den externa, och det är mot bakgrund av resultatet i den genomförda utvärderingen som denna uppsats tar sitt avstamp. Syftet med studien har varit att förklara varför den interna satsningen uppnådde ett bättre resultat än vad som åstadkoms externt. För att besvara syftet har tre rimliga hypoteser med influenser från teorityperna governance, policyanalys och privatoffentliga partnerskap tagits fram. Det empiriska materialet har grundats ifrån intervjuer av respondentkaraktär med personer som har varit involverade i satsningen, och analysen av materialet har vidare realiserats utifrån de framtagna hypoteserna.  Analysen påvisade att båda satsningarna initialt präglats av otydliga riktlinjer, och inom den externa satsningen påverkades det fortlöpande arbetet negativt av det faktumet, vilket försvårade hela arbetsprocessen.  Den interna satsningen kunde däremot återhämta sig från de otydligheter som funnits inledningsvis genom bland annat kontinuerlig dialog samt god samverkan, vilket kan ses som en förklaring till den interna satsningens framgång. Nyckelord: governance, policyanalys, privatoffentliga partnerskap, kommun, näringsliv, samverkan.

A utopian idea? Participation Under (Dis)Similar Conditions inDevelopment Partnerships Maria Bogren   Department of Social Sciences Mid Sweden University, SE-831 25 Östersund, Sweden ISSN 1652-8948, Mid Sweden University Licentiate Thesis 53; ISBN 978-91-86694-12-8     Abstract Important societal issues nowadays do not get resolved through the care of the state; it is rather the case that solutions involve multiple actors.  Such cooperation can be organized in partnership where actors from the public sector, private companies and non-profit organizations, for example, attempt to find solutions to a current societal issue. The target group affected by the problems can also be involved in the partnership. The aim of this study is to contribute to an increased understanding regarding cooperation in partnerships and especially the target group’s participation in partnerships. An idea regarding the target group’s participation stems from the European level to the national level and finally to the local level in a development partnership. I follow the local development partner-ship for two years with a view to examining the translation process of the idea regarding the target group’s participation. Data was collected through interviews, relevant documents and observation. What is more, the significance of the institutional surroundings regarding what happens in the partnership is discussed. The idea regarding the target group’s participation manifests itself on: a) how the target group should be represented; b) how it gains influence and c) how the role of the target group’s representatives should be shaped. The study shows that ideas change and adjust over time and also that the target group participates under different conditions compared to the rest of the representatives in the partnership. A way to strengthen the target group’s participation in the partnership can be through further organizing, thus increasing the legitimization level of the target group.   Keywords: translation, target group, participation, public-private partnerships SAMMANFATTNING   Angelägna samhällsproblem får numera inte alltid sin lösning genom statens försorg utan istället involveras flera aktörer. Ett sådant samarbete kan organiseras i partner­skap där aktörer från exempelvis offentlig sektor, företag och ideella organisationer tillsammans försöker hitta lösningar på något aktuellt samhällsproblem. I partner­ska­pet kan även den målgrupp som berörs av problematiken involveras. Syftet med denna studie är att bidra till ökad förståelse när det gäller samverkan i partnerskap och speciellt när det gäller målgruppens medverkan i partnerskap. En idé om målgruppens medverkan följs från europeisk nivå, till nationell nivå och slutligen till lokal nivå i ett utvecklingspartnerskap. Jag följer det lokala utvecklings­partnerskapet under två års tid och använder dokumentstudier, intervjuer och obser­vationer för att studera översättningsprocessen av idén om målgruppens medverkan. Dessutom diskuteras den institutionella omgivningens betydelse för det som händer i partnerskapet. Idén om målgruppens medverkan tar sig uttryck i idéer om hur målgruppen ska finnas repre­sen­terad och hur den ska få inflytande samt hur rollen som målgrupps­rep­resen­tant ska utformas. Studien visar att idéerna förändras och anpassas över tid samt att målgruppen medverkar på olika villkor jämfört med övriga representanter i partnerskapet. Ett sätt att stärka målgruppens medverkan i partnerskapet kan vara genom ytterligare organisering för att på så sätt ge ökad legitimitet för målgruppen.   Nyckelord: översättning, målgrupp, medverkan, privatoffentliga partnerskap

Uppsatsens syfte är att genom diskursanalys identifiera hur begreppet “partnerskap” tillskrivs mening genom olika diskurser inom ramen för hållbar global utveckling, med särskilt fokus på privatoffentliga partnerskap (POP). Genom att tillämpa diskursiva begrepp från Laclau och Mouffes diskursteori har tre huvudsakliga diskurser och tillhörande nodalpunkter identifierats: globalisering, governance och solidaritet. Dessa olika men delvis överlappande diskurser tillskriver olika meningar till partnerskapsbegreppet, likväl som olika roller och identiteter till privat respektive offentlig sektor. Partnerskap är konstruerat som en nödvändighet för att lösa globala problem, en ideal samverkansform för hållbar utveckling samt som ett uttryck för global solidaritet. Vidare framkommer att privat sektor tillskrivs en mer aktiv roll, medan offentlig sektor ges en mer passiv och stöttande roll. / By applying discourse analysis, the purpose of this essay is to identify how different meanings are assigned to the term “partnership” through competing discourses in the context of global Sustainable Development, with special attention devoted to Public-Private Partnerships (PPP). Using concepts from Laclau and Mouffe’s discourse theory, three main discourses and corresponding nodal points have been identified: globalization, governance and solidarity. These different albeit somewhat overlapping discourses apply different meanings to the term partnership, and also attribute different roles and identities to the public and private sector respectively. Partnerships are constructed as a necessity for solving global issues, an ideal form of governance for sustainable development and as a natural expression for global solidarity. Furthermore, the results point towards a more active role appointed to the private sector, whilst public institutions are assigned a more passive and supportive role.