This thesis is a qualitative case study that explores bisexual migrants’ experiences of belonging in Sweden. The study employs semi-structured interviews to gain an understanding of the importance of bisexual migrants’ different identities in facilitating belonging both in the context of a new country and within the wider LGBT community. Supported by theoretical concepts such as outside belonging, passing and monosexism, this thesis servers to highlight the complexities of belonging at the intersection of being bisexual and a migrant. The results of this study find that sexual identity is something more fixed than migrant identity which evokes feelings of outside belonging. The perceived LGBT-friendliness of Sweden however, proves significant in allowing participants to live out their bisexuality compared to their respective home countries, but navigating belonging within the LGBT community being bisexual can remain challenging, even in Sweden.

This dissertation analyzes narratives of queer partner migration, that is, a family-tie migration in which one of the partners of a relationship has migrated in order for the partners to be together, and where the partners queer the migration in the sense that they have a non-normative sexuality and/or gender identity. The purpose of the study is to examine how queer partner migrants and their Swedish partners experience the migration process – which continues also once the administrative process has been completed – by analyzing the emotions and feelings that emerge in the process. The study is a contribution to research on privileged migration as well as intimate migration. The focus is the queer partner migration relationship, and what emotions and feelings ‘do’ to this relationship, but also how emotions and feelings structure the migration process. The study analyzes the work three different emotions – love, loss, and belonging – do in these migration processes, and how this work is described in the participant narratives. Migrant participants have migrated from different parts of the world (Africa, Europe, Latin America, and North America), making it possible to analyze what emotions and feelings do in this particular migration process from the point of view of nationality and, in particular, proximity to ‘Western-ness,’ race, and language as well as how privileges connected to these positions come to matter in the process. The dissertation is an ethnographic interview study in which both migrants and Swedish partners have been interviewed. The interview material consists of a combination of couple interviews and individual interviews. By using affect theories and the concept of queer phenomenology, the dissertation shows how the work that emotions and feelings do in migration processes is connected to gender identity, sexual identity, race and whiteness, nationality, perceived proximity to Western-ness, class, language, and the migration narrative the migrating partner is (or is not) written into by way of the country they have migrated from. This is analyzed in relation to the theoretical frameworks of entanglement, homonationalism, and intimate citizenship. The analysis shows that emotions and feelings structure the migration process for both more privileged and less privileged migrants, but in different ways. The understanding of who ‘is’ a migrant, and the preparedness for the feelings that arise in a migration process, are tied to the positions mentioned above and the privileges these positions give, or do not give, the migrant access to. By focusing on emotions and feelings and what these do, the study also illustrates how the migration process affects the non-migrating partner as this partner engages in emotional labour to ‘make’ the migrating partner ‘Swedish.’ Through their the migrating partner, the non-migrating partner is also aligned in a way that makes them a little bit less ‘Swedish,’ contributing to the non-migrating partner being ‘stopped’ in ways they have usually not experienced before. The study further shows how migration processes produces inequality, and the difficulties that arise when the couples try to live up to the Swedish ideal of the equal relationship. The interviews are analyzed as narratives, and both narratives and storytelling are important throughout the dissertation, not only as the method used in the analysis but as the form of the dissertation, making it a kind of super structure organizing the writing. Writing (how to write accessibly and interesting) and reading (how to write in order to invite an open and active reading) are important aspects of the dissertation. / Avhandlingen analyserar narrativ om queer partnermigration, dvs en familjebandsmigration i vilken en av de två personerna i ett parförhållande migrerar för att de två ska kunna leva i samma land och i vilken de två individerna queerar migrationen på så sätt att de har en icke-normativ sexualitet och/eller könsidentitet. Syftet med studien är att undersöka hur queera partnermigranter och deras svenska partners upplever migrationsprocessen – vilken pågår även efter att den administrativa processen är avslutad – genom att analysera de känslor som uppstår i processen. Studien är ett bidrag till forskning om så väl privilegierad migration som intim migration. I fokus står det queera partnermigrationsförhållandet och vad känslor ”gör” med detta förhållande, men också hur känslor strukturerar migrationsprocessen på olika sätt. Studien analyserar det arbete tre olika känslor – kärlek, förlust och tillhörighet – gör i migrationsprocessen och hur detta arbete beskrivs i deltagarnas narrativ. Migrantdeltagarna i studien kommer från olika delar av världen (Afrika, Europa, Latinamerika och Nordamerika), vilket gör det möjligt att analysera vad känslor gör i den här specifika migrationsprocessen utifrån nationalitet, och specifikt närhet till västerländskhet, ras och språkbakgrund samt hur privilegier kopplade till dessa positioner spelar in i processen. Avhandlingen är en etnografisk intervjustudie där både migranter och svenska partners har intervjuats. Intervjumaterialet består av en blandning av parintervjuer och enskilda intervjuer. Genom att använda affektteorier och queer fenomenologi visar avhandlingen hur det arbete känslor utför i migrationsprocesser är kopplat till könsidentitet, sexuell identitet, ras och vithet, nationalitet, upplevd närhet till västerländskhet, klass, språk och det migrationsnarrativ den migrerande partnern är inskriven i (eller inte) genom det land den migrerat från. Detta analyseras i relation till de teoretiska ramverken trassel (entanglement), homonationalism och intimt medborgarskap. I analysen framkommer att känslor strukturerar migrationsprocessen för både mer privilegierade och mindre privilegierade migranter men på olika sätt. Förståelsen av vem som ”är” en migrant och beredskapen för de känslor som uppstår i migrationsprocessen är till stor del kopplade till de positioner som nämns ovan samt de privilegier migranten har tillgång till genom dessa. Genom att fokusera på känslor och vad dessa gör visar studien också att migrationsprocessen påverkar den icke-migrerande partnern genom att denna förutsätts utföra känsloarbete för att ”göra” den migrerande partnern ”svensk.” Samtidigt blir den icke-migrerande partnern själv, genom sin migrerande partner, riktad på ett sätt som gör den lite mindre ”svensk”, vilket bidrar till att också den icke-migrerande partnerns liv ”stoppas” på sätt den vanligtvis inte tidigare upplevt. Studien visar vidare på hur migrationsprocesser producerar ojämlikhet och de svårigheter som då uppstår när paren försöker leva upp till det jämlika svenska idealförhållandet. Intervjuerna är analyserade som narrativ och både narrativ och berättande är genomgående viktiga i avhandlingen, inte bara som metod utan också som avhandlingens form och en slags struktur som organiserar texten. Skrivande (att skriva tillgängligt och intressant) och läsande (att skriva på ett sätt som inbjuder till öppet och aktivt läsande) är viktiga aspekter i avhandlingen.