Syftet med detta arbete är att undersöka om de arbetsmetoder som anses vara framgångsrika vid inlärning av elevers taluppfattning hos elever inom den ordinarie grundskolan, även fungerar med elever som har bedömts ha en utvecklingsstörning och då placerats inom särskolan. I detta arbete undersöktes en elev. Olika nationella och internationella styrdokument som styr undervisningen i särskolan inleder litteraturgenomgången. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring utvecklingsstörning, funktionsnedsättningar och behov av diagnoser. Vidare beskrivs modern matematikundervisning för elever med normal begåvning, vikten av att få en gedigen kunskap inom taluppfattning och att ha en inre tallinje. Att kunna förstå vardagliga matematikord framhålls i arbetet ha en avgörande betydelse för att kunna förstå matematikundervisnig. Många elever har matematiksvårigheter och det är viktigt att sätta in resurser för att undvika livslånga problem som påverkar det vuxna livet. Matematiksvårigheter delas upp i allmänna och specifika svårigheter. Inom särskolan är det främst allmänna matematiksvårigheter som nämns då eleverna har svårigheter på flera områden. Vikten av att lyckas i matematik är stor, för att våga prova olika lösningar. Har misslyckandena varit många under elevens skoltid är risken stor att självförtroendet har fått sig en törn och då kan vägen till att vilja försöka lösa en matematikuppgift vara lång. Här gäller det att utmana lagom mycket så att eleven lyckas.Sist i litteraturdeln presenteras forskning kring matematikundervisning och utvecklingsstörning. De teorier som använts i uppsatsen är dels Vygotskijs teori om den proximala zonen dels den Radikalkonstruktivistiska teorin som anses utarbetad av Ernst von Glasersfeld med Piagets kognitionsteori som influens.Valet av metoden Teaching experiment innehåller metoderna flexibel intervju, videofilmning och transkribering. Enligt denna metod kan läraren enligt Vygotskijs teorier om den proximala zonen, videofilmningoch transkribering, för sin egen del, undersöka elevens kunskapsnivå och förstå var eleven befinner sig samt se vad nästa steg ska vara och genom samtal leda eleven vidare. Detta kräver kunniga och deltagande lärare som har kartlagt elevens kunskaper. Elevens kunskapsnivå undersöktes enskilt med hjälp av test från McIntosh´s (2011) test, ett självuppskattningstest (Adler, 2007), positionsbräde och eget material eftersom McIntosh anser att hans testinte ger en fullgod bild av testdeltagarens kunskapsnivå inom taluppfattning. Eleven träffade författaren under ett tiotal tillfällen ca 30-40 min /gång. Undersökningsperioden avslutades med en återupprepning av samma test som vid uppstarten som jämförelse.

It became known that South African learners’ learning outcomes rank poorly on the international stage, even if compared to less developed parts of Sub-Saharan Africa. The root cause of this problem is assumed to lie with the concern of illiteracy, which was argued, could be combated inter alia by ensuring that every public school has a stocked and functional library serviced by a fulltime proficient librarian. The aim of the study was to investigate the role of principals in establishing and managing functional school libraries in the King Cetshwayo District, KwaZulu-Natal. A qualitative investigation was done amongst school principals and their teacher librarians at five Dlangubo Circuit Schools. Data were collected by means of in-depth interviews and document analysis. The study revealed that the principals lack the training and resources to fulfil their role in establishing and maintaining functional school libraries. Recommendations were made on how principals might solve these problems in the future. / Dit het aan die lig gekom dat Suid-Afrikaanse leerders se leeruitkomste swak in die internasionale arena vertoon, selfs indien dit met minder-ontwikkelde dele van Sub-Sahara-Afrika vergelyk word. Daar word aanvaar dat die oorsaak van hier probleem vermoedelik die probleem van ongeletterdheid is, wat onder andere oorkom kan word deur te verseker dat elke openbare skool oor ’n toegeruste en funksionele biblioteek beskik wat deur ’n voltydse, bekwame bibliotekaris bestuur word. Hierdie studie ondersoek die rol van skoolhoofde in die vestiging en bestuur van funksionele skoolbiblioteke in die King Cetshwayo-distrik in KwaZulu-Natal. Daar is by vyf skole in die Dlangubu-streek ’n kwalitatiewe ondersoek met behulp van skoolhoofde en hulle onderwyser-bibliotekarisse gedoen. Data is met behulp van diepgaande onderhoude en dokumentanalise versamel. Die studie het aan die lig gebring dat die skoolhoofde ’n gebrek aan opleiding en hulpbronne het ten einde hulle rol in die vestiging en handhawing van funksionele skoolbiblioteke te vervul. Aanbevelings is gemaak oor hoe skoolhoofde in die toekoms moontlik hierdie probleme kan oplos. / Kuvele ukuthi imiphumela yokufunda abafundi baseNingizimu Afrika isezingeni eliphansi mayikeliswe neyamazwengamazwe ngisho noma isiqhathaniswa neyezingxenye ezingaka thuthuki kahle zase- Sub-Saharan Africa. Umsuka walenkinga kusolwa ukuthi udalwa ukungakhuthazwa ukufunda izincwadi nokubhala ,okuyinto okuthiwa ingaqedwa phakathi kokunye ngokuqinisekisa ukuthi zonke izikole zomphakathi zinomtapo wolwazi onezinsizakufunda nezinsizakusebenza ezanele ezisezingeni labantwana nothisha futhi owenganyelwe uthisha oqeqeshiwe ngokusebenza komtapo futhi osebenza ngokugcwele ukuqondana nomtapo wesikole. Inhloso yocwaningo ukuphenya indima yothishanhloko ekusunguleni nasekuphatheni imitapo esebenza ngendlela efanele ezikoleni zase e-King Cetshwayo District, KwaZulu-Natal. Uphenyo olunzulu lwenziwe kothishomkhulu kanye nakothisha ababakhethe ukuthi babuye babhekane nokusebenza nokuphathwa kwe -mitapo yolwazi ezikoleni zabo ezinhlanu ezise Dlangubo Circuit. Ulwazi lwaqoqwa ngama in-depth interviews kanye nokuhlaziywa kwezincwadi abasebenza ngazo ukuze umtapo wolwazi wesikole usebenze ngendlela efanele.Lolu cwaningo luveze ukuthi othishanhloko bashoda ngoqeqesho kwezokuphathwa komtapo wolwazi ezikoleni kanye nezinsizakufunda kubalwa nezinsiza kusebenza eziqondene nokusebenza kahle komtapo wolwazi ezikoleni ukuze bakwazi ukufeza indima yabo ekusunguleni nasekuphatheni gendlala imitapo yolwazi esebenza kahle ezikoleni zabo. Izincomo zenziwe ezikhombisa ukuthi othishanhloko bangazixazulula kanjani lezi zinkinga esikhathini esizayo. / Educational Management and Leadership / M. Ed. (Education Management)