<p>Syfte med studien är att undersöka proformaresultat i börsbolagens bokslutskommunikéer. Proformaresultat är justerade resultatmått som visar utvecklingen som om vissa händelser inte hade inträffat.</p><p>Proformaredovisningen följer inte de normer och regelverk som den övriga redovisningen gör.</p><p>Studien genomförs i form av en panelstudie på 53 företag från Stockholmsbörsens A-lista under två olika år, 2002 och 2006, för att kartlägga hur utbrett användandet av proformaresultat har varit i de respektive årens bokslutskommunikéer.</p><p>Hypotesprövning av företagens resultat och resultatutveckling kopplat till valet att redovisa proformaresultat har</p><p>genomförts med hjälp av χ2 test. Ur ett jämförelseperspektiv har även data över vilka resultat som justerats samt vilka poster som exkluderats för proformaresultaten samlats in och analyserats.</p><p>Studien visar att förekomsten av proformaresultat har minskat med 48 % 2006 jämfört med 2002. År 2006 redovisade 16 företag proformaresultat i sina bokslutskommunikéer. Något samband mellan ett negativt resultat och förekomsten av proformaresultat har dock inte kunnat styrkas. De företag som redovisat ett sämre resultat för året jämfört med föregående år använder i större utsträckning proformaresultat 2006.</p><p>Något samband har inte kunnat identifieras för 2002 vilket tyder på att det är någon annan faktor som påverkar företagens beslut. Tidigare forskning pekar på att marknadens förväntningar kan vara en avgörande faktor. Det är i huvudsak rörelseresultaten som exkluderas för jämförelsestörande poster eller engångsposter. Under 2002 var det främst avskrivningar av goodwill som exkluderades.</p><p>Under 2006 exkluderade majoriteten av företagen omstruktureringskostnader och nedskrivningar. Flera poster exkluderas endast av ett företag vilket enligt oss verkar negativt på jämförbarheten mellan företagen.</p><p>Av de justeringar som studerats har endast ett ytterst fåtal varit justeringar av positiva resultat. Företagen är enligt vår studie mycket mer benägna att exkludera kostnader än reavinster och intäkter ur sina resultat. Dessa iakttagelser delas av analytikerna Malmqvist och Österberg,</p><p>vilket enligt vår mening tyder på att företagen snarare vill försköna än förtydliga sina resultat med proformaredovisning.</p>

Syfte med studien är att undersöka proformaresultat i börsbolagens bokslutskommunikéer. Proformaresultat är justerade resultatmått som visar utvecklingen som om vissa händelser inte hade inträffat. Proformaredovisningen följer inte de normer och regelverk som den övriga redovisningen gör. Studien genomförs i form av en panelstudie på 53 företag från Stockholmsbörsens A-lista under två olika år, 2002 och 2006, för att kartlägga hur utbrett användandet av proformaresultat har varit i de respektive årens bokslutskommunikéer. Hypotesprövning av företagens resultat och resultatutveckling kopplat till valet att redovisa proformaresultat har genomförts med hjälp av χ2 test. Ur ett jämförelseperspektiv har även data över vilka resultat som justerats samt vilka poster som exkluderats för proformaresultaten samlats in och analyserats. Studien visar att förekomsten av proformaresultat har minskat med 48 % 2006 jämfört med 2002. År 2006 redovisade 16 företag proformaresultat i sina bokslutskommunikéer. Något samband mellan ett negativt resultat och förekomsten av proformaresultat har dock inte kunnat styrkas. De företag som redovisat ett sämre resultat för året jämfört med föregående år använder i större utsträckning proformaresultat 2006. Något samband har inte kunnat identifieras för 2002 vilket tyder på att det är någon annan faktor som påverkar företagens beslut. Tidigare forskning pekar på att marknadens förväntningar kan vara en avgörande faktor. Det är i huvudsak rörelseresultaten som exkluderas för jämförelsestörande poster eller engångsposter. Under 2002 var det främst avskrivningar av goodwill som exkluderades. Under 2006 exkluderade majoriteten av företagen omstruktureringskostnader och nedskrivningar. Flera poster exkluderas endast av ett företag vilket enligt oss verkar negativt på jämförbarheten mellan företagen. Av de justeringar som studerats har endast ett ytterst fåtal varit justeringar av positiva resultat. Företagen är enligt vår studie mycket mer benägna att exkludera kostnader än reavinster och intäkter ur sina resultat. Dessa iakttagelser delas av analytikerna Malmqvist och Österberg, vilket enligt vår mening tyder på att företagen snarare vill försköna än förtydliga sina resultat med proformaredovisning.

Proformaredovisning är en typ av justerad redovisning som används för att visa hur ettföretags finansiella rapporter kan se ut efter en händelse som har stor påverkan påverksamheten. I en proformaredovisning kan företag välja att exkludera poster som annarsmåste ingå i övrig rapportering som följer de allmänna redovisningsprinciperna. De användsofta vid rörelseförvärv för att ge en prognos för hur framtiden ser ut efter att förvärvetgenomförts. Proformaredovisning har kritiserats för att visa ledningens optimistiska bild avföretaget och att den används för att försöka påverka investerare. Syftet med den här studienär att öka förståelsen för hur analytiker och professionella investerare uppfattar och resonerarkring proformaredovisning. Särskilt fokus läggs vid deras upplevelser avproformaredovisningens trovärdighet i samband med förvärv. Metoden som används ärkvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har genomförts för insamling av data.Resultatet tyder på att analytiker anser proformaredovisning vara trovärdig och användbar vidförvärv om den upprättas på ett korrekt sätt. Resultatet bör tolkas med försiktighet då denvalda metoden medför vissa begränsningar och är öppet för revidering om ny data skulleindikera ett annat resultat.