<p> </p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet är att få en djupare förståelse för hur individer i en organisation uppfattar hälsa, hinder och motivation i relation till friskvård, genom att undersöka hur de som anmält sig men inte fullföljt en termins friskvårdsaktiviteter resonerar kring de fyra huvudområden (vilka framgår av den kursivatexten).</p><p>Hur upplevs friskvård av dem som anmält sig men inte fullföljt en termins friskvårdsaktiviteter på Sida? (<em>Friskvård</em>)</p><p>Vad är deras uppfattning om sin egen hälsa? (<em>Hälsa</em>)</p><p>Vilka hinder upplever de i relation till friskvårdsaktiviteten? (<em>Hinder</em>)</p><p>Vilka är motivationsfaktorerna? (<em>Motivation</em>)</p><p>Metod</p><p>Studien har en kvalitativ ansats. Halvstrukturerade intervjuer har valts som datainsamlingsmetod. Med utgångspunkt från de anmälningslistor som fanns från höstterminen 2008 har det genomförts ett stegvis urval. Intervjuerna spelades in på band för att därefter transkriberas och analyseras utifrån frågeställningarna och vidare diskuteras med hjälp av teoretisk bakgrund och forskningsläge.</p><p>Resultat</p><p>Resultaten visar att deltagarna definierar <em>friskvård</em> genom sina upplevelser av friskvård och att det snarare handlar om effekten av friskvården än om hur aktiviteten är utformad. Samma deltagare kan både utgå från ett biomedicinskt och ett humanistiskt förhållningssätt till sin egen <em>hälsa</em>. Dessa förhållningssätt motsäger således inte varandra utan fungerar komplementärt i olika situationer för deltagarna.</p><p>Resor i arbetet som är vanligt förekommande på Sida, utgör ett vidkänt <em>hinder</em> för deltagande. Upplevelse av det egna hälsotillståndet utgör ett annat framträdande men hos somliga ’icke vidkänt’ hinder. Avsaknad av motivation utifrån är ett annat hinder.</p><p>Socialt stöd var den enskilt mest framträdande <em>motivationsfaktorn</em> till att sätta i gång medan det är oklart i vilken grad det påverkade vidmakthållandet. Deltagarna är motiverade i olika grad i förhållande till motivationsstegen anknuten till ’social determination theory’.</p><p>Slutsats</p><p>Individens erfarenheter och upplevelse av fysisk aktivitet är avgörande för hur friskvård och hälsauppfattas. Det sociala samspelet och kommunikationen fungerar motiverande men utgör också indirekta hinder när de saknas.</p>

Öckerö kommun var 1999 den kommun i Västra Götaland som hade störst problem med ungdomsfylleri. År 2002 anställdes en drogförebyggande samordnare i kommunen som genom projektet Alla Överens arbetar för att påverka föräldrar och andra vuxna till att inte tolerera alkohol bland underåriga. Sedan dess har alkoholanvändningen bland ungdomarna sjunkit drastiskt. Tidigare forskning kring ungdomars alkoholbeteende visar att föräldrars attityd till ungdomsdrickande till stor del påverkar barnens alkoholanvändande. Även faktorer som stöd och kontroll i form av regler och tillsyn har visat sig vara skyddande, medan kontroll i form av bestraffning och hot samt alkohol i hemmet anses mindre bra. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken attityd föräldrarna till elever i högstadiet i Öckerö kommun har till ungdomars alkoholbeteende, samt hur de genom stöd, kontroll och eget drickande påverkar sina barns alkoholbeteende. Undersökningen är gjord genom en postenkät med slutna frågor som sändes till 191 föräldrar till elever i högstadiet i Öckerö kommun. Resultatet visar att föräldrarna i Öckerö kommun innehar en restriktiv attityd till ungdomsdrickande. Även andra skyddande faktorer förekommer till stor del. De flesta föräldrarna verkar ha en stödjande kommunikation med sitt barn samt använder sig av flera skyddande kontrollerande metoder som regelsättning och tillsyn. Föräldrarnas egna alkoholvanor verkar i stort inte heller utgöra några risker. Det föräldrarna dock inte tycks vara medvetna om är att deras ungdomar dricker alkohol utan deras vetskap. För det fortsatta drogförebyggande arbetet i Öckerö kommun föreslår vi fortsatt liknande arbete, uppmuntran till föräldrarna för deras medvetenhet, samt upplysning om föräldrarnas ovetskap kring ungdomarnas egentliga drickande. / Alkohol, ungdomar, föräldraskap, attityd, stöd, kontroll, drogprevention

Aims The aim of this study was to conclude whether women living and staff working in a women´s shelter feel experience a need of physical activity in the shelter and also what thoughts women living and staff working in the shelter have regarding possible access to physical activity. Following questions were adressed: Does women living and staff working in the shelter experience that there is a need of physical activity in the shelter? What does women living, and staff working, in the shelter think about the physical activity conducted in the shelter? Why does the women living in the shelter choose to participate in the physical activity? Are there any connections between symptoms which battered women can suffer from and symptoms which scientific studies say can be reduced by physical activity? Methods The study is based on five interviews in order to understand and illustrate how women living in a shelter relate to physical activity. The answers from the interviews has been correlated to scientific results and other literature in the area. Literature studies have also derived background information as well as a deeper knowledge regarding in what way violence against women affect the abused woman. Results The results show a need for physical activity at the women’s shelter where this study was conducted. There were mainly three re-occurring subjects in the interviews: community, occupying and independence. The shelter-living women considered it to be a good thing to exercise together. The physical activity made them feel better both physically and in spirit, mainly because it is a social activity and where not only the shelter-living women participate but also the working staff. The voluntary aspect were also positive since compulsory activities often are experienced as bothersome. There was also a correlation between the symptoms mentioned by the shelter-living women in the interviews and symptoms which, according to scientific studies, can be reduced by physical activity. Conclusion This study shows that the women living and the staff working in the shelter experience a need of physical activity within the shelter. It also shows that the staff believes this to be a good complement to the existing activities in the shelter. There are in other words a need of physical activity in women shelter’s. / Syfte Syftet med denna uppsats var att ta reda på huruvida boendekvinnor och personal på en kvinnojour med skyddat boende upplever att det finns ett behov av fysisk aktivitet på kvinnojouren samt vad boendekvinnor och personal anser om att ha tillgång till fysisk aktivitet som en del av verksamheten. Följande frågeställningar användes: Upplever boendekvinnor och personal att det finns ett behov av fysisk aktivitet på en kvinnojour med skyddat boende? Vad anser boendekvinnor och personal om den fysiska aktiviteten som bedrivs på jouren? Varför väljer boendekvinnorna att delta i den fysiska aktiviteten? Finns det något samband mellan symptom som kan drabba våldsutsatta kvinnor och symptom som enligt forskning kan dämpas genom fysisk aktivitet? Metod Studien är baserad på fem intervjuer för att på detta sätt kunna komma underfund med samt belysa hur kvinnor i skyddat boende relaterar till fysiskt aktivitet. Svaren från intervjuerna har sedan korrelerats till forskningsresultat och annan litteratur på området. Litteraturstudier har även bedrivits för att få både bakgrundsinformation samt ökad kunskap om på vilket sätt kvinnomisshandel påverkar den utsatta kvinnan. Resultat Resultaten visade att det fanns ett behov av fysisk aktivitet på kvinnojouren där studien bedrevs. Det var främst tre ämnen som återkom i intervjuerna: gemenskap, sysselsättning och självständighet. Boendekvinnorna ansåg att det är bra att få träna tillsammans eftersom träningen får dem att må bättre både kroppsligt och själsligt, främst då det är en social aktivitet, som även inkluderar personal. De flesta var också positiva till att träningen är frivillig eftersom tvång ofta upplevs som jobbigt. Det finns även en korrelation mellan de symptom som boendekvinnorna i studien beskriver och symptom som, enligt forskningsstudier, kan dämpas med hjälp av fysisk aktivitet. Slutsats Denna studie visar att boendekvinnor och personal anser att det finns ett behov av fysisk aktivitet på kvinnojouren. Den visar även att personalen anser detta vara en bra form av komplettering till den övriga verksamheten. Sammanfattningsvis finns det ett behov av fysisk aktivitet på en kvinnojour med skyddat boende.

Syfte och frågeställningar Studien syftar till att ge svar på om de hinder som presenteras i tidigare forskning även är applicerbara i primärvården inom Järfälla kommun. Frågeställningar i studien är: Vilka hinder visar tidigare forskning att läkare har inom primärvården när det gäller att ge råd om fysisk aktivitet till sina patienter? Är hinder vid rådgivning av fysisk aktivitet enligt tidigare studier väsentliga i Järfälla kommun? Anser läkarna i Järfälla kommun att de har som sin arbetsuppgift att förändra människors levnadsvanor mot ett mer fysiskt aktivt liv? Metod En litteratursökning har genomförts med sökningar i PubMed, Chochrane Library samt Google Scholar. Inklusionskriterier för studierna är att de innehåller åsikter och värderingar från läkare inom primärvården om FA och livsstilsrelaterade frågor i preventivt syfte som publicerats senare än 1995. Fyra studier följde inklusionskriterierna. Definierade hinder och möjligheter för rådgivning av FA inom primärvården från litteratursökningen sammanställdes och vägdes mot en intervjustudie på allmänläkare i Järfälla kommun för att undersöka om vidhållna hinder även kunde bekräftas inom den lokala primärvården. Resultat "Tidsbrist" och "bristfällig kunskap om FA och prevention med FA" är de största hindren enligt tidigare forskning. Inget av dessa nämndes i intervjusituationer. De största hindren i intervju var "bristfällig motivation", "misstro på behandlingsform" De intervjuade läkarna ansåg att det är deras ansvar att förändra människors levnadsvanor mot ett mer fysiskt aktivt liv. Slutsats Definierade hinder i forskning är inte relevanta i en intervjustudie med allmänläkare i Järfälla kommun. Tidigare forskning med en sammanvägning av intervjuer tyder på ett komplext problemområde. Hinder är inte generaliserbara på enskilda läkare. Mycket tyder på att en kombination av systematiska problem i primärvården som organisation samt en misstro hos läkare på sin egen förmåga till förändring är det största hindren för att utföra mer rådgivning och ordination av fysisk aktivitet på recept. Framtida forskning bör ta till hänsyn till de yttre och inre hinder som påverkar läkaren i sin situation med patienten.

Syfte och frågeställningar Syftet är att få en djupare förståelse för hur individer i en organisation uppfattar hälsa, hinder och motivation i relation till friskvård, genom att undersöka hur de som anmält sig men inte fullföljt en termins friskvårdsaktiviteter resonerar kring de fyra huvudområden (vilka framgår av den kursivatexten). Hur upplevs friskvård av dem som anmält sig men inte fullföljt en termins friskvårdsaktiviteter på Sida? (Friskvård) Vad är deras uppfattning om sin egen hälsa? (Hälsa) Vilka hinder upplever de i relation till friskvårdsaktiviteten? (Hinder) Vilka är motivationsfaktorerna? (Motivation) Metod Studien har en kvalitativ ansats. Halvstrukturerade intervjuer har valts som datainsamlingsmetod. Med utgångspunkt från de anmälningslistor som fanns från höstterminen 2008 har det genomförts ett stegvis urval. Intervjuerna spelades in på band för att därefter transkriberas och analyseras utifrån frågeställningarna och vidare diskuteras med hjälp av teoretisk bakgrund och forskningsläge. Resultat Resultaten visar att deltagarna definierar friskvård genom sina upplevelser av friskvård och att det snarare handlar om effekten av friskvården än om hur aktiviteten är utformad. Samma deltagare kan både utgå från ett biomedicinskt och ett humanistiskt förhållningssätt till sin egen hälsa. Dessa förhållningssätt motsäger således inte varandra utan fungerar komplementärt i olika situationer för deltagarna. Resor i arbetet som är vanligt förekommande på Sida, utgör ett vidkänt hinder för deltagande. Upplevelse av det egna hälsotillståndet utgör ett annat framträdande men hos somliga ’icke vidkänt’ hinder. Avsaknad av motivation utifrån är ett annat hinder. Socialt stöd var den enskilt mest framträdande motivationsfaktorn till att sätta i gång medan det är oklart i vilken grad det påverkade vidmakthållandet. Deltagarna är motiverade i olika grad i förhållande till motivationsstegen anknuten till ’social determination theory’. Slutsats Individens erfarenheter och upplevelse av fysisk aktivitet är avgörande för hur friskvård och hälsauppfattas. Det sociala samspelet och kommunikationen fungerar motiverande men utgör också indirekta hinder när de saknas.

BACKGROUND: Determinants of ill-health have been studied far more than determinants of good and improving health. Health promotion measures are important even among individuals with chronic diseases. The aim of this study was to find predictors of positive subjective health among disability pensioners (DPs) with musculoskeletal disorders. METHODS: Two questionnaire surveys were performed among 352 DPs with musculoskeletal disorders. Two groups were defined: DPs with positive health and negative health, respectively. In consequence with the health perspective in this study the conception Positive Odds Ratio was defined and used in the logistic regression analyses instead of the commonly used odds ratio. RESULTS: Positive health was associated with age &gt; or = 55 years, not being an immigrant, not having fibromyalgia as the main diagnosis for granting an early retirement, no regular use of analgesics, a high ADL capacity, a positive subjective health preceding the study period, and good quality of life. CONCLUSION: Positive odds ratio is a concept well adapted to theories of health promotion. It can be used in relation to positive outcomes instead of risks. Suggested health promotion and secondary prevention efforts among individuals with musculoskeletal disorders are 1) to avoid a disability pension for individuals &lt;55 years of age; if necessary, to make sure rehabilitation actions continue, 2) to increase efforts to support immigrants to adjust to circumstances connected to ill-health and retirement, 3) to pay special attention to individuals with fibromyalgia and other general pain disorders, and 4) to strengthen ADL activities to support an independent active life among disability pensioners.

<p>Knowledge about the challenges in adopting the Human Rights Based Approach (HRBA) to public health is still limited, necessitating an exploration into the subject. The purpose of this study is to contribute to strengthening the implementation of the HRBA to public health in Uganda. The aim was to explore challenges to the implementation of this approach The objectives of this study were to examine whether there is a shared understanding and agreement among stakeholders about the meaning and potential value of the Human Rights Based Approach (HRBA) to public health, and to describe stakeholders&lsquo / perceptions on the challenges to the adoption and implementation of the HRBA to public health.</p>

There is limited study of the relationship between current farming exposures and childhood asthma, respiratory symptoms, and lung function. This thesis examined the prevalence of asthma in children living on and off farms and the risk of asthma and respiratory symptoms of children exposed to farming activities as well as the relationship between participation in selected farm related activities and lung function values in school age children.<p>The analysis for this thesis was based on data collected from a cross-sectional study conducted in 2004 of 636 children ages 6-13 from an agricultural community in rural Saskatchewan. Parents on behalf of children completed a questionnaire of respiratory health and environmental exposures. Asthma was defined as doctor diagnosis of asthma. Respiratory symptoms were determined by report of cough, wheeze, phlegm. Individual farming activities assessed were; haying, harvesting, moving or playing with hay bales, feeding livestock, cleaning or playing in barns, cleaning pens, and emptying or filling grain bins. The health assessment, conducted at the schools with children, included measurements of height, weight, skin prick test for atopy and lung function (FEV1, FVC, FEV 25-75, FEV1/FVC ratio).<p>There were 553 subjects with questionnaire data for a response rate of 86.9%. Of those subjects participating in the study, lung function was available for 532 subjects. The overall prevalence of asthma was 18.8% and the prevalence of respiratory symptoms was 39.8%. The prevalence of asthma or respiratory symptoms did not differ between children who lived on farms or in towns. <p>After adjusting for significant or clinically important risk factors, children who were exposed to emptying and filling of grain bins were more likely to have asthma (OR=2.42, 95%CI:1.19-4.92). Children with respiratory symptoms were more likely to be exposed to haying activities (OR=1.92, 95% CI:1.03-3.56), playing on or near hay bales (OR=1.93, 95%CI:1.2 -2.96) or cleaning pens (OR=2.55, 95% CI:1.04-6.26). Lung function variables were not associated with participation in any of the seven farming activities tested.<p>Although there were no differences in the prevalence of asthma and respiratory symptoms between farming and non-farming children, certain farming practices may be important in the etiology of asthma and related respiratory symptoms in children.

Managed care has become a prominent mechanism for insuring dental care. Empirical research suggests that managed dental plans provide lower quality care to patients. However, few studies have specifically addressed the effects of managed care on the quality of dental hygiene care. Thus, in this study the researcher examines whether dental hygienists deliver a lower level of treatment to managed care patients than to those who are not subject to managed care. Questionnaire data were gathered from 193 members of the American Dental Hygienists' Association residing in the Chicago area. The primary independent variable, managed care, was measured with an item that asked the respondents to indicate the percentage of patients they treat that are insured by a managed dental plan. The questionnaire also contained items that measured the frequency in which the respondents perform 23 tasks that are indicators of quality of dental hygiene care. Principal components factor analysis of these 23 items yielded the study's two dependent variables: periodontal procedures and appointment time. Regression analysis of the data revealed a significant negative relationship between managed care and appointment time. This relationship may be attributable to an economic incentive on the part of dentist-employers who control the amount of time scheduled for dental hygienists' patients. Dentist-employers may reduce the time available for managed care patients in order to allow longer appointments for more profitable fee-for-service patients. The study results did not support the notion that managed care affects the extent to which dental hygienists perform periodontal procedures. These mixed results suggest that future research should examine the relationships between managed care and other aspects of quality of dental hygiene care not addressed in the current study.

The spread of Human Immunodeficiency Virus (HIV) is one of the greatest threats to stability and development in Kenya. The country's infection rate is estimated between seven and eight percent, making it one of the highest in the world. Several studies have been done that examine subpopulations such as truck drivers, sex workers, and migrants. However, to date there is little research that examines who, across the country, is contracting HIV. Kenya's 2003 Demographic and Health Survey includes data that make it possible to determine which groups have the highest odds of being infected. The question of who is contracting HIV in Kenya was examined using a structural violence framework. Proponents of the theory suggest that those marginalized for social or economic reasons in any society are at the highest risk of contracting infectious diseases. Because marginalization occurs in different spheres and to different degrees for men and women, only women were included in the analysis. Logistic regression was used in analyzing the data, with HIV status entered as the dependent variable. While a few of the hypotheses suggested by structural violence were supported by the data, the theory did not provide an adequate explanation for who is contracting the disease. However, the findings do have practical implications regarding who to target when trying to slow the spread of HIV in sub-Saharan Africa.