Syftet med denna studie är att utveckla en fördjupad förståelse kring möjliggörande och hindrande faktorer för elevers analysförmåga om en samhällsfråga i relation till en visuell modell. Närmare bestämt är frågeställningarna hur elevers förståelse av innehåll respektive en visuell modell, i detta fall ett punktdiagram, påverkar mellanstadieelevers analysförmåga i en samhällsfråga. Vi valde också att använda kunskapsformerna episteme, techne och fronesis för att identifiera hur och om eleverna använder sitt kunnande i innehållskunskaper, teknisk förståelse av modellen och förmåga att analysera en samhällsfråga. 24 elever i årskurs 6 deltog i studien och två forskningslektioner studerades där eleverna deltog i såväl helklassdiskussion som i gruppdiskussioner. Materialet bestod av filmat, ljudinspelat, transkriberat material från forskningslektionerna, samt skriftligt material i form av elevernas för- och eftertest. En textanalys gjordes på materialet och resultatet delades in i tre kategorier – elevernas förståelse för innehållet respektive modellen samt elevernas förmåga att analysera – och slutligen identifierades flera teman under respektive kategori. Vi använde oss av variationsteori och design based research för att slutligen göra en tematisk analys av innehållet. Resultaten av denna studie har diskuterats i form av möjliggörande och hindrande faktorer för att eleverna ska kunna analysera komplexa samhällsfrågor med hjälp av en visuell modell. Möjliggörande faktorer för eleverna att kunna analysera svåra samhällsfrågor var att ta hjälp av aktuella händelser, men att läraren behöver vara medveten om att det styr eleverna. Vidare var att explicit peka på mönster och avvikelser, hålla mängd och jämförelser i fokus samt stötta eleverna till mer strukturellt baserade analyser möjliggörare för eleverna att ta sig an de svåra samhällsfrågorna. Hindrande faktorer för eleverna att kunna analysera svåra samhällsfrågor var bland annat osäkerhet kring kunskapsinnehållet, att missförstånd kring huvudbegreppen även påverkade övriga begrepp i diskussionen samt variabler som inte används. Även när modellen och diskussionen skapar en känsla av overklighet är hindrande för eleverna i sina analyser. Sammanfattningsvis ställde samhällsfrågan som undersöktes, sambandet mellan BNP och koldioxidutsläpp, höga krav såväl på elevernas epistemiska kunskaper samt technekunskaper och utmanade eleverna i deras fronesiska kunskaper, det vill säga att värdera och analysera ett komplext samhällsfenomen.

This work presents a novel method for enhancing multi-class scatterplots with animated patterns. Each class in a scatterplot is assigned its own pattern that changes over time. This pattern determines the coloring of the class’s points, representing motion over time to make the points be perceived as connected to each other. As such it enables the task of identifying or perceiving the differences between different classes, even in greyscale. A user study was conducted to evaluate the efficiency of greyscale scatterplot patterns at identifying classes compared to other scatterplot methods. The results show slightly worse effectiveness than the baseline of colored multi-class scatterplots, while also showing greater effectiveness than greyscale scatterplots. / Det här arbetet presenterar en ny metod för att utöka flerklassade scatterplots med animerade mönster. Varje klass i en scatterplot tilldelas ett mönster som ändras med tiden. Detta mönster bestämmer färgläggningen av klassens punkter och representerar rörelse över tid vilket får punkterna att tillsammans uppfattas som sammanhängande. Denna metod möjliggör uppgiften att identifiera eller åskådliggöra skillnaderna mellan olika klasser, även i gråskala. En användarstudie genomfördes för att utvärdera effektiviteten av gråskaliga scatterplotmönster vid identifiering av klasser i jämförelse med andra metoder. Resultaten visar något sämre effektivitet än baslinjen av färgade flerklassade scatterplots, men visar också på bättre effektivitet än gråskaliga scatterplots.