Det här är en intervjustudie om 22 intervjuer med gymnasieelever vid Barn och fritid-, Natur- och Fordonsprogrammen om deras sociala bakgrunder, deras föräldrars yrken och elevernas syn på sina val av program om de upplever någon orättvisa i det observerade sambandet som kallas den sociala snedrekryteringen. Syftet med studien är att ta reda på hur eleverna upplever sin situation i ett rättviseperspektiv. Den här studien bekräftar det nämnda sambandet, de flesta elever väljer program och vidare studier och arbeten i nivå med sina föräldrar. Detta är särskilt tydligt vid Natur- och Fordonsprogrammet. På Barn och fritid var det mera blandat. Det visar sig även att eleverna inte i någon större utsträckning upplever att det är någon orättvisa inblandad i den sociala snedrekryteringen. Även om eleverna inte uttrycker direkt att de upplevt någon orättvisa i samband med sina gymnasieval så kan man ändå läsa mellan raderna att en del skulle önska att de hade haft bättre möjligheter att välja väg. Flera elever, speciellt vid barn och fritidsprogrammet önskar att de hade fått mer stöd i matematiken i grundskolan. Det visar sig också som en biprodukt till det egentliga syftet att pojkar upplever att de missgynnas på flera program där de är i minoritet. Teoretiskt anknyter uppsatsen till Pierre Bourdieus teori om habitus och utbildningskapital.