Den här studien syftar till att undersöka vilka figurationer om rösträtten, rösträttsbäraren och icke rösträttsbäraren som framkommer i samtal med barn. En vägledande fråga för studien har varit att lyfta barns röster i egenskap av att de dels är exkluderade från att delta i rösträtten, dels för att det finns en avsaknad av barns egna röster inom forskning om rösträtten. För att belysa den generativa kraft som figurationer besitter presenteras inledningsvis historiska figurationer om barn och barndom. Tillsammans med den svenska rösträttens historia agerar de etablerade figurationerna grund för den kommande analysen och diskussionen. För att finna vilka figurationer som återfinns genomfördes intervjuer med 13 barn. Intervjuerna strukturerades i enlighet med en dialogisk intervjumetod. Intervjuerna generade fem texter i novellformat där barnens figurationer om rösträtten, rösträttsbärare och icke rösträttsbärare framträder. Texterna som är skapade av mig utgör studiens resultat och analys. Analysen visar på att majoriteten av barnen tar fasta på figurationer där den vuxne agerar rösträttsbärare och barnet agerar en icke rösträttsbärare. Ett fåtal av barnen talade om egenskaper, mer eller mindre, lämpade för att inneha rösträtt. Egenskaper som både barn och vuxna kan besitta.