Since the financial crisis infrastructure has become an increasingly attractive asset class for investors, especially among financial institutions, who recognize the value of diversification opportunities within infrastructure. In parallel with the emergence of infrastructure as an investable asset class, the global financial turbulence has generated even greater incentives for investors to diversify their portfolios with infrastructure, as the asset class exhibits characteristics to navigate in a more challenging economic environment. A growing trend are real estate companies entering the infrastructure market for the first time, strategically seeking to balance their real estate portfolio with other real assets and capitalize on global trends such as the energy transition and digital progress. This approach allows real estate companies to achieve portfolio diversification while potentially generating greater financial returns, depending on the investment strategy and type of infrastructure asset. The global privatization of infrastructure has also been reflected in the Nordic market, with the public sector showing more reliance on private capital inflows for initiatives such as infrastructure renovation and transition toward sustainable energy. As the market has grown, the concept of infrastructure has also transitioned from a traditional notion of including railways, roads and bridges, subsidized by the public sector, to incorporate several different sectors backed by private financiers. Consequently, the study seeks to establish an appropriate definition of infrastructure from a Nordic perspective, serving as a foundation to identify opportunities and barriers for Nordic real estate actors seeking to diversify their portfolios into the infrastructure sector. As part of the study, the strategies of Nordic institutional infrastructure investors are analyzed, as well as prevailing trends and prospects for the Nordic infrastructure market. In order to obtain the results, a qualitative semi-structured interview study was conducted, involving eight actors with different backgrounds, active in the Nordic infrastructure market. The results showed that Nordic actors have divided opinions of what should be included in the definition of infrastructure. The conclusion is that the definition of infrastructure is dynamic, with capital-intensive infrastructure investors characterizing different asset classes depending on where the capital is allocated. In addition, there is currently an incentive for a real estate actor to involve infrastructure in the portfolio to strengthen the company's sustainability profile through green renewable energy and to benefit from real estate expertise in grey areas consisting of infrastructure assets with property-like attributes. Through the act of diversifying a portfolio, real estate actors have the potential to benefit from tomorrow's infrastructure market, which will consist of more private actors, and provide enhanced risk diversification as new technology is constantly being integrated in the Nordic region. One avenue for future research would involve examining quantitative transaction data to gain a comprehensive understanding into the dynamics and patterns associate with different investment approaches and risk appetites. / Sedan finanskrisen 2008 har infrastruktur blivit en alltmer intressant tillgång för investerare och främst tunga institutioner som ser värdet med de ekonomiska diversifieringsmöjligheterna infrastruktur kan erbjuda. Parallellt med att infrastruktur växer fram som ett attraktivt tillgångsslag, har den ekonomiska turbulensen runtom i världen skapat ännu större incitament för investerare att söka sig till infrastruktur, då klassen visar på karaktärsdrag som kan hantera ett oroligare ekonomiskt klimat. Här ser man bland annat fastighetsbolag som för första gången tar klivet in i infrastrukturmarknaden i syfte att balansera sin fastighetsportfölj med andra reala tillgångar och dra nytta av globala trender inom tillexempel energiomställningen samt det digitala framsteget. Strategin tillåter fastighetsbolag att både diversifiera sina portföljer och kan potentiellt leda till större ekonomiska vinningar beroende på investeringsstrategi och typ av infrastruktur. Den globala privatiseringen av infrastruktur har även återspeglats i den nordiska marknaden, då det offentliga i större grad blivit beroende av privata inströmningar av kapital när infrastrukturen ska renoveras och samhället genomgå en energiomställning. I takt med att infrastrukturmarknaden har utvecklats, har även begreppet gått från en traditionell uppfattning av att innehålla järnvägar, vägar och broar, subventionerat av det offentliga, till att omfatta flera sektorer påbackade av privata finansiärer. Studien syftar således till att identifiera en lämplig definition av infrastruktur från ett nordiskt perspektiv för att kunna kartlägga möjligheter och barriärer för nordiska fastighetsaktörer att diversifiera sina portföljer mot infrastruktur. Som en del av studien undersöks därmed nordiska institutionella infrastrukturinvesterares strategier samt trender och framtidsutsikter för den nordiska infrastrukturmarknaden. För att nå fram till resultatet har en kvalitativ semi-strukturerad intervjustudie genomförts omfattandes av åtta aktörer med olika bakgrunder involverade inom infrastruktursegmentet i Norden, varpå den empiriska studien jämförts med en litteraturgenomgång av ämnet. Resultatet visar bland annat på att nordiska aktörer har delade uppfattningar om vad som ska ingå i definitionen av infrastruktur. Slutsatsen är att definitionen av infrastruktur är dynamisk där kapitalintensiva infrastrukturinvesterare sätter prägel på olika tillgångsslag beroende på var kapitalet allokeras. Därutöver finns det idag incitament för en fastighetsaktör att involvera infrastruktur i sin portfölj för att bland annat stärka bolagets hållbarhetsprofil genom grön energi samt kunna dra nytta av fastighetsexpertisen inom gråzoner som utgörs av infrastrukturtillgångar med fastighetsliknande attribut. Genom att diversifiera sig kan en fastighetsaktör dra nytta av morgondagens infrastrukturmarknad som kommer utgöras av flera privata aktörer och erbjuda en större riskspridning när ny teknologi ständigt tillkommer Norden. En möjlighet för framtida forskning är att undersöka och analysera kvantitativa transaktionsunderlag för att skapa en djupare förståelse i dynamiken förknippad med investeringsstrategier och riskbenägenhet.

Bakgrund/Problem Likviditeten är viktig för att företagen ska kunna betala för sina utgifter. Om företaget drabbas av likviditetsbrist kan det påverka kapitalstrukturen som är en viktig fråga inom företagsfinansiering. Resultat från tidigare studier har visat att kapitalstrukturen förändrats vid kriser då dessa har påverkan på den finansiella marknaden, medan andra studier har kommit fram till att kapitalstrukturen justeras försiktigare när det råder sämre makroekonomiska förhållanden i jämförelse med bättre tider. Tidigare studier har även visat på positiva och negativa samband mellan skuldsättningsgraden som Proxy för kapitalstrukturen och lönsamhet, realatillgångar, företagsstorlek och likviditet. Syfte Syftet med studien är att undersöka kapitalstrukturen hos företag noterade på OMXS Large Cap före och under covid-19. Metod Då studiens syfte var undersöka kapitalstrukturen hos företag noterade på OMXS Large Cap före och under covid-19 baseras studien på en kvantitativ metod. Studien har undersökt om påverkan är signifikant genom parvisa t-tester och har även studerat samband genom multipel regressionsanalys. Resultat och slutsats Resultatet i studien visar att kapitalstrukturen har förändrats signifikant under covid-19 i jämförelse med innan. Detta då skuldsättningsgraden som är Proxy för kapitalstrukturen minskat signifikant under covid-19 i jämförelse med innan. Utifrån detta finner studien stöd för trade off teorin som anser att företagen bör minska sin skuldsättning vid osäkra tider för att minska risken för konkurs. Gällande sambanden mellan skuldsättningsgraden och lönsamhet, reala tillgångar, företagsstorlek samt likviditet har studien funnit stöd för både trade off teorin och pecking order teorin.