SÖRAB:s återvinningsanläggning (ÅVA) i Hagby hanterar olika typer av avfall som t.ex. bygg- och rivningsavfall, textilier, grovavfall från hushåll, trädgårds-, elavfall samt farligt avfall. Vatten från behandlings- och lagringsytorna samlas upp, provtas och renas i anläggningens vattenreningsanläggning. Vid provtagning av processvattnet på anläggningen har poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) påträffats. PFAS är ett samlingsnamn för flertalet syntetiskt tillverkade kemikalier och idag finns fler än 3000 olika PFAS-ämnen på världsmarknaden. PFAS har använts under många år i bl.a. brandsläckningsskum, impregneringsmedel samt vid tillverkning av teflon. Ämnena har tillverkats sedan 1950-talet men först under 00-talet uppmärksammades den miljöpåverkan som PFAS har. Syftet med projektresultatet är att förhindra eller reducera risken för ytterligare utsläpp av PFAS från föroreningskällan/föroreningskällorna. Målet var att undersöka och kartlägga vilka ytor/verksamheter som ger eller har gett upphov till PFAS i processvattnet samt ta fram förslag för hur föroreningskällan kan åtgärdas alternativt föreslå metoder för rening av slam och/eller vatten. Provtagning genomfördes på Hagby ÅVA genom stickprov i sju olika provpunkter under tre provomgångar med tre veckors mellanrum. Samtliga provpunkter vid samtliga provtagningar innehöll PFAS. Högsta halterna PFAS som påträffades i Hagby återvinningsanläggnings (ÅVA) processvatten synes i denna undersökning komma från de ytor där grovavfall, bygg- och rivningsavfall samt elektronikavfall sorteras och lagras. Då flödet på avrinningen från dessa ytor inte går att mäta på ett tillförlitligt sätt är det svårt att veta vilken yta som bidrar med störst mängd PFAS till vattenreningssystemet. Viss mängd PFAS kommer från vallen för inneslutna avfallsmassor som PFAS-halter från provpunkten visar. PFAS-halterna var konstanta vid samtliga provtagningar. Fortsatt kontroll av provpunkten behövs för att kontrollera att PFAS-halterna inte stiger, om så är fallet får vidare utredning av området genomföras. Förslag till åtgärd är att börja med att utreda hur bra reningsanläggningen, inklusive kolfiltret, på Hagby klarar av att rena PFAS från processvattnet. Frågor som behöver besvaras är hur mycket som släpps ut till recipienten och om PFAS/PFOS-halterna klarar riktvärdena. Ett annat förslag är även att slamsuga där det är möjligt samt undersöka om enskilda PFAS-källor kan identifieras och elimineras från ytorna. Metoder som anses lämpliga för rening av PFAS på Hagby är förslagsvis aktivt kol med ett ytterligare förfiltersteg med antracit eller sand för att förebygga igensättning av det befintliga kolfiltret på anläggningen. Förslag är att kontakta de anläggningar som använt sig av kombination av förfiltrering med antracit och kolfilter för att få information om erfarenheter av metoden, hur mycket PFAS-halter lyckats reduceras och kostnader för processen. En annan lämplig metod som har höga reningsgrader är jonbytarteknik (IEX). Försök behöver utföras specifikt för processvattnet på Hagby eftersom inga studier om rening av PFAS i vatten från ÅVA hittats i litteraturen. Nanofiltrering och omvänd osmos har hög effektivitet vid separering av PFAS. Nackdelen är att filtreringen inte är selektiv och att membranen riskerar att sättas igen vid behandling av processvattnet på Hagby ÅVA på grund av flera olika ämnen i vattnet. Fler metoder för behandling av PFAS är lovande som t.ex. elektrokemisk oxidation, biologisk behandling med kiselalger, plasmabehandling, ozonbehandling men är komplexa, dyra och behöver utvecklas samt effektiviseras för en möjlig uppskalning. / SÖRAB's recycling plant in Hagby handles various types of waste such as textiles, garden, electrical and hazardous waste. Water from the surfaces is collected, tested and purified in the plant's water treatment plant. When sampling the process water at the plant, poly- and perfluorinated alkyl substances (PFAS) have been found. PFAS is a collective name for the majority of synthetically manufactured chemicals and today there are more than 3000 different PFAS substances in the world market. PFAS has been used for many years in for example fire extinguishing foam, impregnating agents and in the manufacture of Teflon. The substances have been manufactured since the 1950s but the environmental impact of PFAS was first noticed in the 2000s. The purpose of the project result is to prevent or reduce the risk of further emissions of PFAS from the source of pollution/ pollutions. The aim was to investigate and map out the areas/ activities that give or have given rise to PFAS in the process water and to make proposals for how the source of pollution can be treated or to propose methods for the purification of sludge and/ or water. Sampling was carried out at Hagby recycling plant by sampling at seven different test points during three test runs at three-week intervals. All test points for all three sampling test runs contained PFAS. The highest levels of PFAS found in the process water of Hagby recycling plant appear in this study to come from the areas where construction, demolition and electronic waste are sorted and stored. Since the flow of the drainage from these surfaces cannot be measured reliably, it is difficult to know which surface contributes the greatest amount of PFAS to the water purification system. A certain amount of PFAS comes from the embankment for enclosed waste masses, as levels of PFAS from the test point show. Levels of PFAS were constant for all samples. Continued monitoring of the test point is needed to check that the levels of PFAS don not rise, if this is the case, further investigation of the area may be carried out Proposed action is to investigate how effective the treatment plant, including the carbon filter, at Hagby is to remove PFAS from the process water. Questions that need to be answered are how much is emitted to the recipient and whether levels of PFAS/PFOS can meet the guideline values. Another suggestion is also to remove sludge wherever possible and to investigate whether individual sources of PFAS can be identified and eliminated from the surfaces. Methods considered suitable for the purification of PFAS at Hagby recycling plant are activated carbon with an additional pre-filter step with anthracite or sand to prevent fouling of the existing carbon filter at the plant. Suggestion is to contact the plants that are using the combination of pre-filtration with anthracite and carbon filters to obtain information on the experience of the method, PFAS levels that have been successfully treated and costs for the process. Another suitable method is ion exchange technology (IEX). Experiments need to be carried out specifically for the process water at Hagby as no studies on purification of PFAS with water from recycling plants have been found in the literature. Nanofiltration and reverse osmosis have high efficiency in separating PFAS. The disadvantage is that the filtration is not selective and that the membranes run risk of fouling when treating the process water at Hagby recycling plant due to several different substances in the water. Several methods for treating PFAS are promising, e.g. electrochemical oxidation, biological treatment with silica algae, plasma treatment, ozone treatment but the methods are complex, expensive and need to be developed and made more efficient for a possible application in full scale.

Compte tenu de l'épuisement en cours des ressources naturelles qui ont lieu dans le monde entier, le prix élevé, la forte demande et la pénurie future des ressources minérales primaires pour Mo, Ni et Co, il est extrêmement important de mettre en œuvre le recyclage des métaux/récupération/réutilisation partir des demi-finis produits, sous-produits, des matériaux secondaires et des déchets, y compris les déchets dangereux (ce est à dire des catalyseurs usés, boues minérales). En outre, il est nécessaire d'utiliser des technologies plus efficaces pour récupérer des métaux à partir de déchets/ressources secondaires afin de minimiser les dépenses en capital, l'impact environnemental et de répondre à l'augmentation de la demande de métal. Parmi les différentes ressources secondaires, les catalyseurs usés et les boues minérales générés aux catalyseurs usés usines de recyclage pourrait être une très bonne ressource secondaire, car ils contiennent des concentrations élevées de métaux différents (en particulier Mo, Ni et Co). Par conséquent, ils doivent être considérés comme une ressource et non comme un déchet. Dans notre étude, nous traitons avec le catalyseur, l'oxyde métallique et le recyclage des piles minérales de la plante boues. Ce type de matériau contient de fortes concentrations de métaux différents. Cependant, au mieux de nos connaissances de spéciation, lixiviation et de récupération des propriétés de ce type de matériel n'ont pas été étudiés auparavant. Boues minérales a été minutieusement caractérisée où le pH, La perte au feu (LOI), Toxicité Caractéristique Lixiviation Procédure (TCLP), Diffraction des rayons X (XRD), Microscopie électronique à balayage (SEM) avec dispersion d'énergie des rayons X spectroscopie (EDS), Total Métal Contenu (TMC) et Extraction Séquentielle (SE) ont été effectuées. Sur la base des résultats de la caractérisation des boues minérales, le taux de lixiviation et les rendements de Mo, Ni et Co à partir de l'échantillon de boue minérale ont été quantifiés. Différents réactifs de lixiviation (autonome acides (nitrique, sulfurique et chlorhydrique) et les mélanges d'acides (eau régale (nitrique + chlorhydrique (1:3)), nitrique + sulfurique (1:1) et nitrique + sulfurique + chlorhydrique (2:1:1)) ont été étudiés à changer les paramètres de fonctionnement (solides ratio liquide, le temps de lixiviation et de la température), afin de comprendre les caractéristiques de lixiviation et sélectionnez le réactif de lixiviation approprié qui permet d'atteindre les plus hauts rendements de lixiviation de métal. Acide sulfurique (H2SO4) a été trouvé d'être le produit de lixiviation avec le potentiel de lixiviation des métaux les plus élevés. Les conditions de lixiviation optimales étaient une lixiviation en trois étapes successives, la température de 80°C, le temps de lixiviation 2 h, et S/L rapport 0.25 g L-1. Dans ces conditions, les rendements de lixiviation à partir de notre échantillon de boue minérale a atteint 85.5, 40.5 et 93.8% pour Mo, Ni et Co, respectivement / In view of the on-going depletion of the natural resources taking place worldwide, the high price, high demand and future shortage of the primary mineral resources for Mo, Ni and Co it is extremely important to implement metals recycling/recovery/reuse from semi-finished products, by-products, secondary materials and wastes, including hazardous waste (i.e. spent catalysts, mineral sludges). Furthermore, there is a need to utilize more efficient technologies to recover metals from wastes/secondary resources in order to minimize capital outlay, environmental impact and to respond to the metal increased demand. Among the different secondary resources, spent catalysts and mineral sludges generated at the spent catalysts recycling plants could be a very good secondary resource, as they contain high concentrations of different metals (especially Mo, Ni and Co). Therefore, they should be viewed as a resource, not as a waste. In our study we are dealing with the catalyst, metallic oxide and battery recycling plant mineral sludge. This type of material contains high concentrations of different metals. However, to the best of our knowledge, speciation, leaching and recovery of Mo, Ni and Co from this type of material were not investigated before. Mineral sludge was minutely characterized where pH, Loss On Ignition (LOI), Toxicity Characteristic Leaching Procedure (TCLP), X-ray Diffraction (XRD), Scanning Electron Microscopy (SEM) with Energy Dispersive X-ray Spectroscopy (EDS), Total Metal Content (TMC) and Sequential Extraction (SE) were performed. Based on the mineral sludge characterization results the leaching rate and yields of Mo, Ni and Co from mineral sludge sample were quantified. Different leaching reagents (stand-alone acids (nitric, sulfuric and hydrochloric) and acid mixtures (aqua regia (nitric + hydrochloric (1:3)), nitric + sulfuric (1:1) and nitric + sulfuric + hydrochloric (2:1:1)) were investigated at changing operational parameters (solid to liquid ratio, leaching time and temperature), in order to understand the leaching features and select the suitable leaching reagent which achieves the highest metal leaching yields. Sulfuric acid (H2SO4) was found to be the leachant with the highest metal leaching potential. The optimal leaching conditions were a three stage successive leaching, temperature 80°C, leaching time 2 h and S/L ratio 0.25 g L-1. Under these conditions, the leaching yields from our mineral sludge sample reached 85.5, 40.5 and 93.8% for Mo, Ni and Co, respectively

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Sveriges lantbruksuniv., 2007. / Härtill 4 uppsatser.