Den pågående digitaliseringen genomsyrar flera av samhällets olika yrkesområden och där dess inverkan inom redovisningsbranschen är påtaglig. Tidigare forskning menar att de större förändringarna har skett inom det senaste decenniet och efterfrågar därmed fler kvalitativa studier som berör området redovisningsekonomer och hur de uppfattar digitaliseringen i sin yrkesroll. Studien ämnar därmed att undersöka hur digitaliseringen påverkar svenska redovisningsekonomers arbetsmoment och vilken inverkan detta har på yrkesrollen. För att besvara syftet har en kvalitativ metod tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer där urvalet bestod av sex redovisningsekonomer verksamma inom mindre redovisningsbyråer och företag. Det teoretiska ramverket som har använts grundar sig på Knudsens (2020) studie och hans fyra beståndsdelar som enligt honom utgör redovisning. Det teoretiska ramverket heter Modified framework for research on accounting. Studiens resultat påvisade att digitaliseringen har bidragit till att arbetsmoment kan utföras mer effektivt som därmed har lett till en förändrad yrkesroll. De traditionella arbetsmomenten går snabbare att utföra så att redovisningsekonomer numera kan ägna mer tid åt kvalificerade arbetsmoment som är mer värdeskapande. Andra faktorer som bidrar till en förändrad yrkesroll är att de upplever en högre efterfrågan av digitala kunskaper från både branschen och kunder. Dessa är bidragande faktorer till att de numera beskriver sin yrkesroll mer som rådgivare alternativt systemvetare. Effektiviseringsmöjligheter är inte ett unikt resultat för denna studie då effektivitet är i likhet med vad många andra forskare redan kommit fram till. Digitaliseringen är en pågående process som öppnar upp för just effektivisering, nya möjligheter och utmaningar samt mål, där redovisningsekonomer måste lära sig att navigera bland dessa. Vårt teoretiska bidrag blir således att det blir svårt att prata om redovisningsekonomen i singular med anledning av att redovisningsekonomer anammar digitaliseringen på olika sätt som därmed får en varierad inverkan på yrkesrollen. För en fortsatt konkurrenskraft i branschen kan redovisningsekonomer dock inte bortse från digitaliseringen. / The ongoing digitalization permeates several occupations within the society, where its impact within the accounting sector is palpable. Earlier research suggests that major changes have taken place in the last decade and are calling for more qualitative studies connected to the role of the accountant and how they perceive digitalization within their profession. The purpose of this study is therefore to investigate how the digitalization affects Swedish accountants’ work tasks and what the role this plays in their occupational role. To answer the purpose, a qualitative method has been applied in the form of semi-structured interviews, where the selection consisted of six accountants, operating in small-sized accounting firms and companies. The theoretical foundational framework is built on Knudsen’s (2020) study and the four keycomponents that, according to him, constitute accounting. The name of the theoretical framework is Modified framework for research on accounting. The result of the study showed that the digitalization has contributed to the fact that tasks can be executed with more efficiency, leading to the change of the role of the accountant. The traditional tasks are quicker to perform so that the accountant can devote more time to more skilled tasks, creating more value in their role. Other factors contributing to a change of the role are that the accountants are experiencing a higher demand for digital literacy, both from the sector and clients alike. These are contributing factors to the fact that they nowadays describe their professional role lean more of business consultants or systems engineers. However, efficiency is not an exceptional result for this study as it is similar to what many other researchers have already concluded. Digitalization is an ongoing process that opens up for efficiency, new opportunities and challenges, and goals, where accounting economists must learn to navigate among these. Our theoretical contribution is the difficulty in terms of talking about the accounting economist in a singular form since accounting economists adopt digitalization in different ways which have a varying impact on the professional role. For continued competitiveness in the industry, accounting economists can thus not ignore digitalization.