Syftet med denna undersökning är att studera gymnasieelevers upplevelser och erfarenheter av relationen mellan lärare och elev samt om eleverna upplever att lärare-elevrelationen har någon inverkan på deras motivation till lärande. Uppsatsens empiri grundar sig i fem kvalitativa intervjuer med elever som går det sista året på gymnasiet. Valet av metod baseras på målsättningen att få en djupare förståelse för elevers upplevelser och erfarenheter av lärare-elevrelationer.   Resultatet av undersökningen visar att eleverna har en entydlig uppfattning om hur en lärar-elevrelation bör vara utformad för att en god relation ska kunna utvecklas. Eleverna är eniga om att goda relationer mellan dem och deras lärare påverkar deras lärandemöjligheter. Resultatet visar att eleverna främst vill ha lärare som är personliga, engagerade och förstående så att en god relation mellan parterna kan utvecklas. Eleverna har även en gemensam syn på hur mindre goda relationer mellan lärare och elever kan ta sig i uttryck, vilket anses påverka elevernas motivation till lärande negativt.   Både tidigare forskning och samtliga elever i undersökningen betonar vikten av goda relationer mellan lärare och elev. Resultatet visar att eleverna anser att det är viktigt att utvecklingen av relationen mellan lärare och elev sker både i och utanför klassrummet. Om läraren hälsar och talar med eleverna utanför klassrummet känner de sig sedda och får en upplevelse av att läraren bryr sig om dem som personer och inte endast som elever.