Bakgrund: Stroke är en skada som sker i hjärnan i form av en blödning eller infarkt. Stroke medför oftast motoriska symtom i form av nedsatt balans, styrka, koordination och gångförmåga. Musikterapi har som syfte att använda musik och/eller annan auditorisk stimuli för att hjälpa patienten med kognitiva och motoriska nedsättningar som vid exempelvis Parkinson och MS. Syfte: Syftet med den här litteraturstudien var att kartlägga musikterapi som interventionsmetod vid stroke. Metod: Tre stycken frågeställningar låg som grund för den här litteratursammanställningen; Hur används musikterapi i interventionen? Vilken påverkan har musikterapi som intervention på gångförmågan vid strokerehabilitering? Vilken påverkan har musikterapi som intervention på funktionen av de övre extremiteterna vid strokerehabilitering Fem akademiska databaser användes för att hämta artiklarna; PubMed, PEDro, Scopus, Web of Science och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Fribergs granskningsmall och en PICO-tabell användes för att klargöra syftet av studien. Resultat: 16 artiklar inkluderades i studien. Artiklarna visade att musikterapeutisk behandling gav övervägande goda resultat både på nedsatt gångförmåga och nedsatt funktion av övre extremitet. Framförallt gav Rhythmic Auditory Stimulation (RAS) och keyboard/piano spelande goda resultat. Konklusion: Det kan ses en positiv effekt av musikterapi som behandlingsmetod vid stroke. RAS visade på goda förbättringar vid nedsatt gångförmåga och keyboard/piano spelande goda resultat vid nedsatt funktion av övre extremitet. Mer forskning behövs dock gällande musikterapins effekter på övre extremitet vid strokerehabilitering.

Tyrimo objektas: sergančiųjų Parkinsono liga savarankiškumas, pusiausvyra, ėjimas, kvėpavimas, ištvermė. Darbo tikslas: palyginti sergančiųjų Parkinsono liga funkcinę būklę, taikant ritmišką stimuliaciją garsu ir diferencinę treniruotę kineziterapijos metu. Uždaviniai: 1) įvertinti stimuliacijos garsu poveikį sergančiųjų Parkinsono liga funkcinei būklei; 2) įvertinti diferencinės treniruotės poveikį sergančiųjų Parkinsono liga funkcinei būklei; 3) palyginti skirtingų kineziterapijos metodikų poveikį sergančiųjų Parkinsono liga funkcinei būklei. Tyrimo metodika: 23 asmenys, sergantys Parkinsono liga, atsitiktinai suskirstyti į dvi grupes: pirmoje grupėje 11, o antroje 12 tiriamųjų. Pirmos grupės tiriamiesiems kineziterapijos metu buvo taikytas diferencinės treniruotės metodas, o antrosios – ritmiškos stimuliacijos garsu metodas. Kvėpavimo funkcija vertinta spirometrijos metodu, ištvermė - 6 minučių ėjimo testu, ėjimas - matuojant žingsnio ilgį, ėjimo greitį ir žingsnio trukmę, pusiausvyra - Fulertono pusiausvyros testu, savarankiškumas - Fizinės veiklos testu. Tyrimo rezultatai ir išvados: 1. Kineziterapijos metu taikant ritmiškos stimuliacijos garsu metodą, statistiškai reikšmingai (p<0,05) pagerėjo sergančiųjų Parkinsono liga funkcinė būklė: padidėjo forsuota gyvybinė plaučių talpa, forsuotas iškvėpimo tūris per pirmą sekundę, savarankiškumas, žingsnio ilgis, ėjimo greitis ir pagerėjo pusiausvyra. 2. Diferencinės treniruotės metodas statistiškai reikšmingai (p<0,05)... [toliau žr. visą tekstą] / Research object: physical performance, balance, gait, endurance and respiratory function in individuals with Parkinson’s disease. The aim of this paper is to compare an effect of rhythmic auditory stimulation and differential training on functional state in individuals with Parkinson’s disease. Objectives: 1) to evaluate an effect of rhythmic auditory stimulation on functional state in individuals with Parkinson’s disease; 2) to evaluate an effect of differential training on functional state in individuals with Parkinson’s disease; 3) to compare an effect of different physical therapy methods on functional state in individuals with Parkinson’s disease. Research methods: 23 individuals with Parkinson’s disease were divided into two groups: 11 patients in one group and 12 in another group. During the physical therapy one group of patients had differential training practice, and another group – rhythmic auditory stimulation practice. Patient’s respiratory function was evaluated using spyromethry method, endurance – 6-minute walk test, gait – measuring step length, walking velocity, and step time, balance – Fullerton Balance Scale, physical performance – Physical Performance Test. Conclusion: 1. Rhythmic auditory stimulation significantly (p<0,05) improved functional state in individuals with Parkinson’s disease: forced vital capacity, forced expiratory volume in one second, physical performance, step length, walking velocity, balance. 2. Differential training significantly (p<0... [to full text]

Title: The effect of rhythmic auditory stimulation on gait in patients with Multiple Sclerosis Objectives: We aimed to evaluate the effect of rhythmic auditory stimulation on gait in patients with multiple sclerosis using GAITRite and Timed 25-Foot Walk test (T25FW). Furthermore, we investigated the effect of rhythmic auditory stimulation on the patients' subjective perception of their gait using the standardised MSWS-12 questionnaire. Methods: Twenty-eight individuals were recruited for the study. The intervention group comprised 14 patients (2 men, 12 women, average age - 34 years) with the diagnosis of multiple sclerosis of ≤ 6.0 on Kurtzke Expanded Disability Status Scale. The control group comprised 14 healthy individuals (2 men, 12 women, average age - 36 yrs). All recruited individuals must have been older than 18 years old. The intervention group walked for 20 minutes a day for 6 weeks while listening to rhythmic music with cadence set 15% higher than the cadence of their gait. The control group had no intervention. Individual gait parameters in both groups were measured before and after the 6 weeks using the GAITRite device. The following parameters were analysed: step duration, step length, step velocity, cadence, length of double support, length of single support. Walking speed was...

In Folge eines Schlaganfalls leiden 90% aller Patienten an einer Handparese, die sich in 30-40% als chronisch manifestiert. Derzeit wächst seitens der Neurologie und Technologie das Forschungsinteresse an der Effektivität robotergestützter Therapieansätze, welche für schwer betroffene Patienten als besonders vielversprechend eingestuft werden. Die hierfür verwendeten Therapieroboter setzen sich aus einem mechanischen Teil und einer softwaregestützten virtuellen Umgebung zusammen, welche neben dem graphischen Interface, audio-visuelles Feedback sowie Musik beinhaltet. Bisher wurden Effekte der klanglichen Anteile dieses Szenarios noch nicht hinsichtlich möglicher Einflüsse auf Motivation, Bewegungsdurchführung, motorisches Lernen und den gesamten Rehabilitationsprozess untersucht. Die vorliegende Arbeit untersucht die Rolle von Sound in robotergestütztem Handfunktionstraining. Die Hauptziele im Rahmen dessen sind es, 1) Potentiale von Sound/ Musik für den Kontext robotergestützten Handfunktionstrainings zu explorieren, 2) spezifizierte klangliche Umgebungen zu entwickeln, 3) zu untersuchen, ob Schlaganfallpatienten von diesen spezifizierten Soundanwendungen profitieren, 4) ein besseres Verständnis über Wirkmechanismen von Sound und Musik mit Potential für robotergestützte Therapie darzulegen, und 5) Folgetechnologien über eine effektive Applikation von Sound/ Musik in robotergestützter Therapie zu informieren. / 90% of all stroke survivors suffer from a hand paresis which remains chronic in 30-40% of all cases. Currently, there is an increasing research interest in neurology and technology on the effectiveness of robot-assisted therapies. Robotic training is considered as especially promising for patients suffering from severe limitations. Commonly, rehabilitation robots consist of a mechanical part and a virtual training environment with a graphical user interface, audio-visual feedback, sound, and music. So far, the effects of sound and music that are embedded within these scenarios have never been evaluated in particular while taking into account that it might influence motivation, motor execution, motor learning and the whole recovery process. This thesis investigates the role of sound in robot-assisted hand function training post-stroke. The main goals of this work are 1) to explore potentials of sound/ music for robotic hand function training post-stroke, 2) to develop specified sound-/ music-applications for this context, 3) to examine whether stroke patients benefit from these specified sound/ music-application, 4) to gain a better understanding of sound-/ music-induced mechanisms with therapeutic potentials for robotic therapy, and 5) to inform further arising treatment approaches about effective applications of sound or music in robotic post-stroke motor training.