Utifrån en svensk kontext har outsourcing haft en stor betydelse för svenska producerande företag för att reducera kostnaderna för arbetskraft och produktion, samt att dra fördel av välutbildad arbetskraft från lågkostnadsländer. Under det senaste året har försörjningskedjan blivit mer utsatt för sårbarhet och oförutsägbara händelser från internationella risker, som exempelvis Covid-19 pandemin, blockerade transportsträckor och containerbrister. Detta har skapat risker som ökade ledtider, minskad leveransflexibilitet och leveransprecision som har bidragit till en försening i produktion, försening till slutanvändaren och till en sämre relation med leverantörerna. Internationell forskning tyder på att det nya riskläget har skapat en minskad resiliens och det finns beskrivningar av att allt fler svenska producerande företagen har haft det svårare att hantera, reagera och ta sig an nya möjligheter för att möta efterfrågan på marknaden. Det har gjort att allt fler svenska producerande företag har funderat på att flytta hem sin produktion till hemlandet eller närmare den inhemska marknaden för att öka resiliensen. I och med det nya riskläget i försörjningskedjan har det skapat en förändring i prioriteringar som skiftande efterfrågan från konsumenter och samhället i stort, som exempelvis teknisk utveckling och automatisering för att bli mer agila. Syftet med studien är att utforska det nya riskläget för svenska producerande företag som använder sig av outsourcing och huruvida reshoring är en hållbar lösning. I ett första steg identifieras risker och utmaningar som finns inom supply chain, som en konsekvens av det nya riskläget och det andra steget är huruvida reshoring kan lösa dessa utmaningar. Studiens problemformulering är: Vilka möjligheter har reshoring av produktion att vara ett hållbart alternativ till outsourcing för svenska producerande företag, för att möta den internationella riskbilden? Vi har valt att utföra en kvalitativ komparativ flerfallsstudie med abduktiv ansats för att kunna skapa en djupare förståelse och kunskap inom ämnet. Det har gjort att vi under studiens gång har pendlat mellan teorier, tidigare forskning samt empiri för att generera en ökad förståelse om reshoring är en hållbar lösning för att lösa utmaningarna i försörjningskedjan inom det nya riskläget. Denna studie bygger på tidigare forskning och empiri från sex stycken semistrukturerade kvalitativa intervjuer med svenska producerande företag som har valt att antingen outsourcat eller reshorat sin produktion. Empirin består av två intervjuguider för svenska producerande företag som valt antingen outsourcing eller reshoring. De två intervjuguiderna bygger på den teoretiska referensramen för att senare jämföras med respondenternas svar i analysen. Genom arbetet har vi kombinerat teori och tidigare forskning med insamlad data från de svenska producerande företagen som vi har intervjuat, för att förstå hur de ser på reshoring som en möjlig åtgärd för att kunna lösa dagens och framtida utmaningar i försörjningskedjan. Resultatet från studien pekar på att det finns en stor potential för svenska producerande företag att arbeta mer hållbart. Det har visat på att det finns indikationer som pekar på ett nytt internationellt riskläge från ökad globalisering och även skiftande efterfrågan och prioriteringar från konsumenter och samhället. Vi har presenterat olika fördelar och utmaningar som reshoring av produktion skulle kunna tillföra för aktörer i detta område. För att slutligen påvisa hur reshoring kan vara ett hållbart alternativ för särskilda svenska aktörer inom produktion. Det har lett oss till rekommendationer som bidrar till att skapa en allt bredare förståelse kring företags val av lokalisering av produktion. Det är för att få företag att överväga om deras nuvarande lokalisering är hållbar eller om det finns ytterligare alternativa lokaliseringar som är närmare, som samtidigt också uppfyller deras krav. Det är för att praktiskt påvisa hur reshoring kan vara ett hållbart alternativ för särskilda svenska aktörer inom produktion.