Syftet med studien är att se hur Kriminalvårdens säkerhetsavdelningar kallade Fenixavdelningarna legitimeras, genom att göra en kritisk diskursanalys av synen på fångarna som placeras där. Vi gör det för att skapa en förståelse för de diskursiva processer som påverkar den kriminalpolitiska utvecklingen. Avsikten var att se till diskursen om de Fenixplacerade i ett dialektiskt förhållande till de institutioner som upprätthåller en särskiljning av fångarna inom fängelsesystemet. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ ansats med Faircloughs metod av kritisk diskursanalys utifrån ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt. Den teoretiska ram som används är bland annat Foucaults teorier om den disciplinära makten, Goffmans om stigmatisering samt Maslows psykologiska teorier. Vi belyser även tidigare forskning inom de teoretiska fälten som komplement till teorierna. Resultatet påvisade att de diskursiva formationer som upprätthålls om de Fenixplacerade beskriver denna grupp fångar som särskilda eftersom de betraktas som ”psykiskt störda” och ”samhällsfarliga”. På så sätt legitimeras en disciplinerande isolering och avskildhet av dessa fångar för att kunna föra en nyliberal politik av ”hårdare tag” och strängare straff. Detta står i motsättning till det sociala arbetets mål om att skapa jämlika villkor i samhället. / The purpose of the study is to see how the “high security”-departments within the prison system in Sweden called “Fenixavdelningarna” are legitimized, by making a critical discourse analysis of the perception of the prisoners placed there. We do it to create an understanding of the discursive processes that affect criminal policy development. The intention was to look upon the discourse concerning this group of prisoners in a dialectical relationship with the institutions that maintains a separation of these prisoners within the prison system. The study was conducted based on a qualitative approach with Faircloughs critical discourse analysis approach based on the ideas of social construction. The theoretical framework used is among others Foucault's theories of disciplinary power, Goffman's theories of stigmatization and Maslow's psychological theories. To complement our theories we add earlier research within this field of knowledge. The results demonstrate that the discursive formations that are maintained on the prisoners placed in these “high security”-departments describes this as certain to other prisoners because they are considered to be "mentally disturbed" and "dangerous to society". Our conclusion is that this is legitimizing a disciplinary isolation and an exclusion of these prisoners in order pursue a neo-liberal policy of "hard on crime" and more severe punishments, and this development contradicts the objectives in social work.