Då en människa drabbas av en kris kan utomstående hjälp krävas för att hantera och bearbeta de existentiella frågor som uppkommer. Ett allvarligt hot mot kvinnors hälsa är våld i nära relationer. Föreliggande studie har undersökt jourkvinnors stödsamtal med våldsutsatta kvinnor på kvinnojourer. Syftet var att undersöka vilken typ av existentiella frågor som personalen möter i stödsamtalen, samt att studera om och i så fall på vilket sätt utrymmet för dessa frågor i stödsamtal bidrar till ett ökat välmående för kvinnor utsatta för mäns våld. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex jourkvinnor runt om i landet. Hermeneutisk analys med existentialistisk förankring vägledde fram till slutledning. Studiens resultat visar att några av de vanligaste existentiella frågor som uppkommer i stödsamtalen är frågor relaterade till kvinnans identitet samt hennes upplevelse av skuld i koppling till olika val hon gjort. Betydelsen av utrymme för existentiella frågor har relevans för våldsutsatta kvinnor i stödsamtalen.

The aim of this thesis is to analyze women&rsquo / s shelters in the context of the Feminist Standpoint Theory by focusing on a case in Turkey. The majority of the previous studies has not regarded the women&rsquo / s entire subjective experiences of domestic violence and shelter stay. Rather they present a reductionist picture. In this study, women&rsquo / s experiences of violence and shelter stay are analyzed and discussed in relation to / their specificities, the shelter structure, and the system shelters are connected in Turkey, from the perspective of Feminist Standpoint Theory. The issue of to what extent empowerment is attainable within the existing structures of institutions is questioned through qualitative method. Participatory observation is the main data gathering method in this study / semi-structured in-depth interviews are also used as additional data gathering source. Interviews and interpersonal relationships with 78 women are analyzed. The interviews aim at providing individual narratives of these women concerning the experience of violence and the process afterwards. In addition, interpersonal communications with the shelter staff are also added to the analysis. It was understood that the subjective experiences of the women are not wholly understandable under a fixed womanhood categorization of gender / they are mostly underestimated in the existing system of structure / and that the constraints specific to each woman&rsquo / s case combined with the rigid structural practices in the aftermath of violence entrap many women in situations difficult to escape, and the &lsquo / mediating role&rsquo / of the structures and individuals are disempowering for the women.