Through an analysis of the Swedish state budget, models have been developed to deepen the understanding of the effects that government expenditures have on reducing crime. This has been modeled by examining selected crime categories using the mathematical methods Ridge Regression, Lasso Regression and Principal Component Analysis. Combined with a qualitative study of previous research on the economic aspects of crime, an analysis has been conducted. The mathematical methods indicate that it may be more effective to invest in crime prevention measures, such as increased social protection and focus on vulnerable groups, rather than more direct efforts such as increased resources for the police force. However, the result contradicts some of the accepted economic conclusions on the subject, as these highlight the importance of increasing the number of police officers and harsher penalties. These do however also mention the importance of crime prevention measures such as reducing the gaps in society, which is in line with the results of this work. The conclusion should however be used with caution as the models are based on a number of assumptions and could be improved upon further analysis of these, together with more data points that would strengthen the validity of the analysis more. / Genom en analys av Sveriges statsbudget har modeller tagits fram för att försöka förstå de effekter olika samhällssatsningar har på brottslighet i Sverige. Detta har modellerats genom att undersöka utvalda brottskategorier med hjälp av de matematiska metoderna Ridge Regression, Lasso Regression samt Principal Component Analysis. Tillsammans med en kvalitativ undersökning av tidigare forskning gällande nationalekonomiska aspekter kring brottslighet har en analys sedan genomförts. De matematiska metoderna tyder på att det kan vara mer effektivt att satsa på brottsförebyggande åtgärder, såsom ökat socialt skydd och fokus på utsatta grupper, istället för mer direkta satsningar på brottsförhindrande åtgärder som exempelvis ökade resurser till polisväsendet. Däremot motsäger resultatet en del av de vedertagna nationalekonomiska slutsatserna om ämnet, då dessa belyser vikten av ökade antalet poliser och hårdare straff. De lyfter även fram vikten av brottsförebyggande åtgärder såsom att minska klyftorna i samhället, vilket går i linje med resultatet av detta arbete. Slutsatsen ska dock användas med försiktighet då modellerna bygger på flertalet antaganden och skulle kunna förbättras vid ytterligare analys utav dessa, tillsammans med fler datapunkter som skulle stärka validiteten.