Vid lantmäteriförrättning är huvudregeln enligt fastighetsbildningslagen att sammanträde ska hållas. Syftet med sammanträdet är att informera sakägarna dels om ansökningen och dels om de åtgärder som har eller ska utföras i ärendet. Det finns dock undantag från regeln, i de fall inga enskilda- eller allmänna intressekonflikter föreligger får handläggning ske utan sammanträde. Hur förrättningslantmätaren ska undersöka om det finns stridiga intressen finns inte angivet. Det uppges dock i förarbetet att förrättningslantmätaren kan tolka det som att enskilda intressekonflikter inte föreligger om de sakägare som inte ansökt inte motsätter sig åtgärden efter att de delgivits ansökan. Det är vidare förrättningslantmätarens uppgift att bevaka det allmänna intresset. Syftet med undantaget från regeln var enligt propositionen att åstadkomma ett snabbare, enklare och billigare förrättningsförfarande. Examensarbetet syftade till att undersöka ett antal frågeställningar, dels beträffande förekomsten av sammanträde och orsaken till varför de hålls och dels att göra en jämförelse mellan olika decennier och olika kommuner. För att försöka besvara frågeställningarna har 869 förrättningsakter undersökts. Ur akterna har ett antal faktorer hämtats och samlats i en databas. De faktorer som samlats in från förrättningsakterna är, förutom kommun och aktbeteckning; om sammanträde hållits, orsaken till varför sammanträde i förekommande fall har hållits, vilken typ av åtgärd som har utförts under förrättningen, om berörda fastigheter ligger inom plan, om det funnits en överenskommelse som ansökan grundats på, om ansökan varit gemensam och hur många sakägare det finns i förrättningen. Efter insamlingen har informationen bearbetats så att antal sammanträden har kunnat urskiljas, orsaker kunnat grupperas och så att jämförelser har kunnat göras mellan år och kommuner. Resultatet av undersökningen visar att sammanträde har hållits i 13 % av de undersökta förrättningarna. Den vanligaste orsaken till att sammanträde har hållits är enskilda intressekonflikter, det har varit orsaken i 86 % av fallen. Vid jämförelse mellan de undersökta åren kan man se att det har blivit allt ovanligare med sammanträde, år 1978 hölls sammanträde i 22 % av fallen och år 2008 endast i 3 %. Den största procentuella skillnaden ser man i Skinnskatteberg och den minsta skillnaden i Arvika. Jämförelsen mellan de insamlade faktorerna visade att det som har störst påverkan på avstående från sammanträde är om sakägarna ansökt gemensamt, näst mest påverkar om de berörda fastigheterna ligger utom plan och därefter hamnar förekomst av om överenskommelse förelegat ansökan. De återstående faktorerna, sakägare och åtgärdstyp, påverkade i väldigt liten utsträckning om sammanträde hölls.

Vid lantmäteriförrättning är huvudregeln enligt fastighetsbildningslagen att sammanträde ska hållas. Syftet med sammanträdet är att informera sakägarna dels om ansökningen och dels om de åtgärder som har eller ska utföras i ärendet. Det finns dock undantag från regeln, i de fall inga enskilda- eller allmänna intressekonflikter föreligger får handläggning ske utan sammanträde. Hur förrättningslantmätaren ska undersöka om det finns stridiga intressen finns inte angivet. Det uppges dock i förarbetet att förrättningslantmätaren kan tolka det som att enskilda intressekonflikter inte föreligger om de sakägare som inte ansökt inte motsätter sig åtgärden efter att de delgivits ansökan. Det är vidare förrättningslantmätarens uppgift att bevaka det allmänna intresset. Syftet med undantaget från regeln var enligt propositionen att åstadkomma ett snabbare, enklare och billigare förrättningsförfarande. Examensarbetet syftade till att undersöka ett antal frågeställningar, dels beträffande förekomsten av sammanträde och orsaken till varför de hålls och dels att göra en jämförelse mellan olika decennier och olika kommuner. För att försöka besvara frågeställningarna har 869 förrättningsakter undersökts. Ur akterna har ett antal faktorer hämtats och samlats i en databas. De faktorer som samlats in från förrättningsakterna är, förutom kommun och aktbeteckning; om sammanträde hållits, orsaken till varför sammanträde i förekommande fall har hållits, vilken typ av åtgärd som har utförts under förrättningen, om berörda fastigheter ligger inom plan, om det funnits en överenskommelse som ansökan grundats på, om ansökan varit gemensam och hur många sakägare det finns i förrättningen. Efter insamlingen har informationen bearbetats så att antal sammanträden har kunnat urskiljas, orsaker kunnat grupperas och så att jämförelser har kunnat göras mellan år och kommuner. Resultatet av undersökningen visar att sammanträde har hållits i 13 % av de undersökta förrättningarna. Den vanligaste orsaken till att sammanträde har hållits är enskilda intressekonflikter, det har varit orsaken i 86 % av fallen. Vid jämförelse mellan de undersökta åren kan man se att det har blivit allt ovanligare med sammanträde, år 1978 hölls sammanträde i 22 % av fallen och år 2008 endast i 3 %. Den största procentuella skillnaden ser man i Skinnskatteberg och den minsta skillnaden i Arvika. Jämförelsen mellan de insamlade faktorerna visade att det som har störst påverkan på avstående från sammanträde är om sakägarna ansökt gemensamt, näst mest påverkar om de berörda fastigheterna ligger utom plan och därefter hamnar förekomst av om överenskommelse förelegat ansökan. De återstående faktorerna, sakägare och åtgärdstyp, påverkade i väldigt liten utsträckning om sammanträde hölls.