ABSTRACT – The use of Artificial Cover Objects (ACOs) for inventorying and monitoring of reptile diversity has become increasingly common, though few studies have investigated how occurrence and sampling success (encounters per ACO per day) varies with environmental factors when using ACOs. This study is based on data from Sandsjöbacka ecoduct and its surroundings in southwestern Sweden, where there is an ongoing monitoring program. Sixty-five plywood coverboards the first year and 15 more the next year were placed in a system of points along transects and checked 22 times (1595 shelter checks) between the year 2017 and 2018. These counts were combined with vegetation analyses and complemented with data of ambient temperature from SMHI, the Swedish Meteorological and Hydrological Institute. A total of 129 reptiles belonging to six species was found: grass snake (Natrix natrix), smooth snake (Coronella austriaca), sand lizard (Lacerta agilis), viviparous lizard (Zootoca vivipara), slowworm (Anguis fragilis) and adder (Vipera berus). There was no correlation between temperature and sampling success. DFA revealed a significant discrimination between ACOs with and without reptiles, and two of eight vegetation variables, proportion of shrubs and proportion of bare ground, were best at separating the two groups. Bare ground tended to have a negative effect on reptile occurrence, while the tendency for shrubs was the opposite. Most observations (81% of all reptiles) and encounter rates (0.065 counts per ACO per day versus 0.081 totally) were associated with slow worm (European glass lizard), and therefore the data mainly reflect activity of this species. / SAMMANFATTNING – Användandet av Artificial Cover Objects (ACOs) för att inventera och övervaka bestånd av kräldjur har blivit allt vanligare, men få studier har undersökt hur förekomst och stickprovsframgång (observationer per ACO per dag) varierar beroende av biotiska och abiotiska faktorer vid användandet av ACOs. Jag fick tillgång till data från ett pågående miljöuppföljningsprogram vid och i närområden kring Sandsjöbacka ekodukt i Västra Götalands län där ACOs användes. Sextiofem inventeringsplattor av plywood första året följt av ytterligare 15 plattor nästkommande år lades ut i ett system av punkter i linjetransekter där kontroller av kräldjursförekomst skedde systematiskt under 22 inventeringstillfällen fördelade på år 2017 och 2018 (1595 kontroller av ACO) i kombination med vegetationsanalyser. Data från programmet har kompletterats med lufttemperaturdata från SMHI. 129 individer av sex arter observerades; snok (Natrix natrix), hasselsnok (Coronella austriaca), sandödla (Lacerta agilis), skogsödla (Zootoca vivipara), kopparödla (Anguis fragilis) och huggorm (Vipera berus). Det fanns inget signifikant samband mellan lufttemperatur och stickprovsframgång. DFA visade på en signifikant diskriminering mellan ACOs med och utan kräldjur, och två av åtta vegetationsvariabler, andel buskar och ris samt andel barmark, diskriminerades mest. Barmark tenderade ha en negativ effekt på förekomst av kräldjur, medan tendensen för buskar och ris var den motsatta. Klart högst förekomst (81% av totala antalet kräldjur) och stickprovsframgång (0,065 observationer per platta per dag mot 0,081 sammantaget) stod kopparödla för, och därför speglar data först och främst aktivitet hos denna art.