No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

I Sverige drabbas cirka 7200 personer per år av korsbandsskador. En korsbandsskada innebär för individen lång tid av rehabilitering och eventuellt även en operation. Mot bakgrund av hur vanligt förekommande och hur allvarligt den skadade drabbas, innebär korsbandsskador ett problem även för samhället. Uppsatsen behandlar två frågeställningar, dels om det finns en skillnad mellan atlet- och kontrollgrupp i rörelsemönstret vid landningsmomentet i ett sidohopp, och dels om resultatet av den första frågeställningen förändras när analysen utförs på ett medel av olika antal repetitioner. För att besvara frågeställningarna har funktionell dataanalys (FDA) applicerats på ett datamaterial som kommer från studien Falcon 1, där en del av syftet är att förstå rehabiliteringsprocessen vid korsbandsskador. Uppsatsens resultat visar att det finns vissa skillnader i rörelsemönstret mellan atlet- och kontrollgrupp när det gäller landningsfasen av ett sidohopp på ett ben. Uppsatsen kommer också fram till att resultatet i vissa fall varierar beroende på vilka repetitioner medelkurvorna bygger på. För att säkerställa och finna orsaker till vad skillnaderna beror på rekommenderas ytterligare studier. För att vidare studera orsaken bakom de skillnader i resultat som beror på vilka repetitioner som används, rekommenderas även ytterligare studier på samma datamaterial med vissa förändringar i metod.

Det har studerats mycket inom demensområdet och med hjälp av Betulaprojektets datainsamling har många avhandlingar och artiklar skrivit. Däremot har vikten att ta hänsyn till konkurrerande utfall (competing risk), så som avlida innan utvecklad demens, inte tagits upp i någon större utsträckning. Dessa konkurrerande utfall kan ha en betydande skillnad vid beräkning av sannolikheter att drabbas av demens. Därför är syftet med denna uppsats att beräkna sannolikheter och jämföra olika kategorier av människor och deras risk att drabbas av demens när konkurrerande utfall tas med i beräkningarna. Datat består av resultat från olika minnestester, antalet utbildningsår, en demensindikator, status avliden eller vid liv samt ålder vid de två utfallen som är av intresse. De resultat och slutsatser som analysen kom fram till var att det finns en signifikant skillnad att drabbas av demens mellan könsgrupperna där kvinnor löper en större risk att drabbas av demens. Vid beräkning av det konkurrerande utfallet, avlida, löpte männen en signifikant större risk att avlida innan utvecklingen av demens. När det kommer till utbildningsnivå upptäcktes kohortskillnader innan och efter skolplikten infördes 1962. Resultatet visade på en signifikant skillnad för högskoleutbildade när det kom till att avlida innan utvecklingen av demens. Analysen visade också på säkerställda skillnader beroende på poängresultat på ett utav minnestesterna där ett högre poängresultat medgav en lägre risk att drabbas av demens.

Individers resultat på högskoleprovet är i många fall avgörande när det kommer till antagning vid Sveriges olika högskolor och universitet. Råpoängen som är antal rätt besvarade frågor omvandlas till en så kallad normerad poäng. Processen som ligger bakom denna omvandling kallas för ekvivalering och genomförs för att se till att olika svåra prov inte ska påverka individernas chanser att komma in på sina sökta utbildningar. Denna uppsats undersöker om det finns någon skillnad mellan nya moderna kernelekvivaleringsmetoder och äldre traditionella metoder när det kommer till att ekvivalera högskoleprov. Kernelvarianterna standard gaussian och uniform visade sig prestera bäst utifrån statistiska mått som t.ex. standardavvikelse jämfört med övriga metoder som analyserats. Dock var skillnaderna så pass små att en enklare traditionell metod såsom ekvipercentilekvivalering istället är att föredra.

Denna studie tar avstamp i ett tidigare resultat av Boraxbekk et al. (2015) som genom data från Betula-projektet visat att vissa episodiska minnestester tillsammans med ålder ochutbildningsnivå har signifikanta samband med utvecklandet av demenssjukdomar. Syftet med denna studie är att jämföra klassificeringsmetoderna Random Forests, Elastic Net ochLogistisk Regression med avseende på prestationer vid klassificering av demens. I studien undersöks förutom det binära fallet (demens: ja/nej) prediktionsprestationer för utveckling av demens inom tidsspannen 1-10 år och 11-22 år. Detta för att undersöka om tidig diagnostisering av demens skulle vara möjlig. Prestationerna utvärderas även för situationen då de individer som avlidit inom de upp till 22 år de följts utgör en egen klass. Resultatet visar på att ingen av klassificeringsmetoderna presterar väl nog för att möjliggöra prediktion av demens på det givna datamaterialet och att skillnaderna i de resultat som metoderna genererar är väldigt små. Ingen större skillnad kan heller påvisas för prestationerna när tidsaspekten för utvecklandet utesluts. Inte heller kan några förbättringar i prediktion av demens utläsas när de personer som avlidit inom tidsramen för studien kontrollerats för.