Thesis--Massachusetts Institute of Technology, 1969. / Includes bibliographical references (leaves 211-217).

<p>I denna språkvetenskapliga uppsats inom ämnet språk och kön undersöker jag svenska konstsagor ur sagosamlingen Bland tomtar och troll ur ett genusperspektiv. Mitt syfte är att undersöka ifall det finns eller har funnits några skillnader mellan konstsagor skrivna av kvinnliga och manliga författare när det gäller personbeskrivande adjektiv och val av persongalleri. Analysmaterialet består av fyra årgångar Bland tomtar och troll (1913–1992) och hela analysmaterialet innehåller sex sagor av kvinnliga författare och sex sagor av manliga författare. Jag använder mig av både kvalitativa och kvantitativa metoder. Resultatet visar att det finns skillnader mellan sagor skrivna av kvinnliga och manliga författare och att dessa skillnader är störst i början av 1900-talet. Den mest påfallande skillnaden ligger i valet av persongalleri: de kvinnliga författarna föredrar prinsessor medan de manliga författarna föredrar hjältar. Resultatet visar också att de kvinnliga författarna beskriver sina personer mer utförligt än de manliga författarna.</p>

<p>I den här uppsatsen undersöks Herr Ivan, en av de tre Eufemiavisorna, med syfte att utröna vilka lexikala skillnader det finns i arvorden mellan de tre svenska och två danska handskrifterna av romanen som finns bevarade från 1400-talet, kallade A–C resp. E–F. Det excerperade materialet består av de arvord som enligt Erik Noreens kritiska utgåva avviker i E–F i förhållande till A–C, med morfologiska och ortofonologiska skillnader borträknade. Vissa gränsfall diskuteras dock. Undersökningen tar upp ett axplock av de utbyten som bedömts som mest relevanta i fråga om mängd, ändringsfrekvens och sammanfall med det nutida ordförrådet i båda språken. Orden i materialet delas upp i ordklasser, och både antalet belägg och lexem har räknats. Materialet visar ingen stor skillnad mellan språken, men det finns dock tendenser till att de danska handskrifternas ordförråd ligger närmare det nutida än vad de svenska gör.</p>

<p>I denna uppsats undersöks språk och stil i tolv kolumner i gratistidningen Metro. Min hypotes är att språket och stilen i kolumnerna är vardagligt, talspråksnära, inte så strikt och subjektivt. I uppsatsen undersöker jag därför LIX, syntaktisk nivå i form av meningslängd, sats- och meningsbyggnad, lexikal nivå i form av ordens längd, bruklighet, form, stilvalörer samt förekomsten av anglicismer, textnivån i form av konjunktionella adverb och slutligen retoriska grepp i form av lyssnaraktivering.</p><p>Resultatet visar att kolumnen som texttyp ligger nära skönlitteraturens språk och stil, men också har gemensamma drag med tidningsspråket. Men det förekommer en del variationer eftersom kolumnerna är skrivna av skribenter med olika bakgrund. Kolumnerna kan knappast sägas vara talspråkliga och språket är till skillnad mot min hypotes tämligen strikt. Däremot har kolumnerna en del vardagliga drag och utmärkande är framförallt att kolumnerna är subjektiva.</p>

In this thesis, the phenomenon of personal homepages on the Internet is explored. While the general purpose of the study is to provide a description of the personal homepage and its use, the more specific aim is to characterise it as a product of literacy. Theoretically, the homepage is viewed as a multimodal text product situated within two layers of context: the context of situation, where homepage use can be described in terms of literacy practices and textual norms, and the context of culture, where the conceptual dichotomy between new and old visual literacy can be seen to constitute the overall frame for the investigation. The main material consists of 26 personal homepages assembled in 1998. The owners of these pages form the major part of an informant group involved throughout the study. The methods combine text analysis on different levels with online field work and experimental interviews. As one result of these analyses, a typology of homepage sections is established and each page category is given a description which reveals what may be called a prototypic structure. Based on the established page categories, the homepage as a format is characterised as a heterogeneous collection of pages with different textual structures and different functions. Another result is a set of literacy practices, generalised on the basis of the informants’ utterances about activities around the homepages. Of these judging and being judged, promoting the page and socialising with friends are practices that are especially dependent on writing, whereas practices such as looking for inspiration and making plans and producing, where the page is more in focus, are more genuinely multimodal. A third kind of results emanates from the text analyses. The semiotic components, i.e. the visual elements, of different page types are identified and analysed, different principles of textual relations between visual elements are explored and the cohesion of a genuinely multimodal page is described. By means of this analysis, certain specialised uses of the two different modalities, language and the non-linguistic visual resource, can be pointed out. In sum, the personal homepage is characterised as highly heterogeneous, relating to both traditional language-based literacy and a less established multimodal text culture.

Tillsammans med Ásta Svavarsdóttir. - Isländsk språkhistoria; lånord; ordhistoria; lexikografi, 1400-tal till 2000-tal.

Thesis--Copenhagen. / Summary in German. Bibliography: p. 196-216.

Thesis (doctorial)--University of Stockholm, 1986. / Includes bibliographical references (p. 245-254).

No description available.

<p>Denna uppsats försöker besvara frågan om spanskans syntax efterlämnar spår i texter som översätts till svenska. Undersökningens hypoteser är två: dels att det finns syntaktiska skillnader mellan spanska och svenska, dels att en svensk text översatt från spanska kommer att skilja sig från en svensk originaltext, på grund av påverkan från spanskan. Analysmaterialet är hämtat ur en spansk roman och dess översättning, samt ur en svensk roman som används som jämförelsematerial. Hypoteserna prövas främst genom en metod som bygger på att meningar indelas i kärnsatser. Därefter klassificeras dessa som tillhörande en av sex satsgrader. Genom att studera skillnader i användningsfrekvens för olika satsgrader kan skillnader mellan texterna påvisas. Resultatet visar att vissa satsgrader är betydligt vanligare i den översatta texten än i det svenska originalet. För andra satsgrader syntes inte samma tydliga skillnad. Slutsatsen blir att vissa språkliga konstruktioner tycks överföras och att spanskans syntax lämnar spår i svenska översättningar</p>