<p>I den här uppsatsen undersöks eddadikten Vôluspá så som den citeras i en handskrift av Snorre Sturlassons Edda, nämligen Codex Upsaliensis eller Uppsalaeddan. Dock diskuteras inte dvärgnamnen i stroferna 10, 11–13 samt 15–16. Uppsatsen utgår från ett nyfilologiskt perspektiv, där den enskilda handskriften tillmäts ett egenvärde utan att bedömas i förhållande till ett tänkt originalverk. Fokus ligger på de skrivningar där Uppsalaeddan och inte fler än hälften av samtliga diskuterade handskrifter avviker från de övriga. De aktuella handskrifterna är, förutom Uppsalaeddan, Codex Regius av eddadikterna, Hauksbók, Codex Regius av Edda, Codex Wormianus samt Codex Trajectinus. Analysen har som utgångspunkt att de avvikelser som möter är avsiktliga från skrivarens sida. Där detta inte tycks sannolikt undersöks huruvida en samtida läsare kunnat uppfatta skrivningen som meningsfull, och först när detta uteslutits talas om felskrivningar. Majoriteten av avvikelserna i Uppsalaeddan bör förstås som medvetna; ett något mindre antal är svårbedömda, men har förmodligen lästs som begripliga om än möjligen något märkliga i sammanhanget; och slutligen är de definitiva felskrivningarna åtminstone två stycken, men inte många fler. Uppsalaeddan är oftast ensam om sina avvikelser, men där den inte är det beror det vanligen på gemensam tradering med Hauksbók och Codex Regius av eddadikterna.</p>

Om verbet blífa (bli) och dess historia i isländskan

<p>Ungdomars attityder till småländska dialekter står i centrum i den här uppsatsen. Studiens syfte är att undersöka småländska gymnasieelevers attityder till dialekter i landskapet. Enkätundersökning har använts som undersökningsmetod, och enkätsvar från sammanlagt 115 gymnasieelever i Älmhult, Jönköping, Växjö, Västervik och Kalmar har samlats in. Ungdomarna har svarat på frågor angående den egna dialekten och inställningen till denna. De har även värderat andra dialekter i landskapet utifrån vilka de tycker är fina respektive mindre fina. Undersökningens resultat knyts i uppsatsen samman med gymnasieskolans kursplan för ämnet svenska.</p><p>Resultatet av enkätundersökningen visar att ungdomarna i Älmhult, Jönköping och Växjö har en neutral eller negativ inställning till den egna dialekten, men i förhållande till andra småländska dialekter värderar de ändå den egna dialekten mycket högt. Ungdomarna i Västervik och Kalmar har även de en neutral eller negativ inställning till den egna dialekten men i motsats till ungdomarna i Älmhult, Jönköping och Växjö värderar de den egna dialekten mycket lågt i förhållande till andra småländska dialekter. Totalt sett värderar gymnasieungdomarna dialekter i landskapets västra del högre än dialekter i landskapets östra del. Dialekten i jönköpingsområdet värderas högst av ungdomarna, och dialekterna i Västervik, Vetlanda och Kalmar värderas lägst.</p>

Akademisk avhandling--Uppsala. / Extra t.p., with thesis statement, inserted. Summary in English. Bibliography: p. [202]-223.

No description available.

Thesis--University of Chicago. / Bibliography: p. vii-ix.

Akademisk avhandling--Uppsala. / Extra t.p., with thesis statement, inserted. Summary in English. Bibliography: p. [202]-223.

Thesis--University of Chicago. / Bibliography: p. vii-ix.

L'invasion et la colonisation de la Normandie par les vikings scandinaves introduisirent en frangais plusieurs mots d'origine noroise. Cette étude examine l'étymologie de certains mots réputés d'être de cette origine. II y a particulièrement deux catégories de mots qui ont été considerees. Premièrement il s'agit de termes qui ont un rapport, quelconque à la mer, c'est-à-dire la mer elle-même, certains types d'embarcation, certaines parties du gréage, la navigation, des poissons et la pêche. Chapître II traite de ces mots. Deuxièmement il est question de noms de lieux en Normandie. Le troisième chapître considère ces noms de lieux. II y en a deux groupes, d'abord des noms comportant un nom topographique, et puis des noms composés d'un nom d'homme avec la terminaison -ville. La méthode employée est celle d'examiner les œuvres des experts sur le sujet, et de comparer leurs opinions et leurs conslusions à l'égard des étymologies et des origines; et deuxièmement d'établir le rapport, s'il y a lieu, entre le terme en discussion et le scandinave moderne, surtout le norvégien actuel. Deux résultats de cette examination sont à noter. D'abord on est frappé par le rapport étroit et la similarité remarquable entre le franqais (le normand) et le norvégien moderne. II semble qu'il y ait là un champ de recherche peu explorè. Deuxièmement on trouve souvent un assez grand désaccord parmi les experts. Ce désaccord fait ressortir le besoin de plus amples études. / Arts, Faculty of / French, Hispanic, and Italian Studies, Department of / Graduate

<p>I denne opgave undersøger jeg engelske låneords påvirkning af sproget i danske og svenske aviser.</p><p>Jeg har undersøgt følgende: På hvilke emneområder er påvirkningen størst, hvilket af disse to sprog er mest påvirket totalt set, hvad er omfanget af mulige afløsninger, hvilke bøjninger i pluralis ubestemt form har låneordene fået i respektive sprog samt hvilket omfang har låneordene der kom ind i dansk / svensk fra engelsk før / efter 2. verdenskrig.</p><p>Låneordene (simplexord og kun substantiver) fundne i artikler er blevet delt ind efter områderne nyheder – indland, nyheder – udland, kultur, sport og reklameannoncer. Alle ord er undersøgte etymologisk.</p><p>Materialet der er brugt er 10 rigsudgaver af danske og svenske metroaviser , 5 danske og 5 svenske. Alle aviser er i elektronisk form i PDF-format.</p><p>Resultaterne viser at i begge sprog er påvirkningen mindst på nyhedsområderne (både indland og udland), videre følger områderne sport, kultur og flest låneord er fundet i reklameannoncer. I begge sprog er antallet mulige afløsninger større end antallet af ord der ikke findes afløsning for. I begge sprog får størstedelen af låneordene nationalsproglige bøjninger. Antallet låneord med engelsk bøjning er højest i svensk. I dansk er der større frihed og brug af begge bøjningsformer. Mere end 50 % af de fundne låneord kom ind i sprogene efter 2. verdenskrig.</p>