<p>Detta är en C-uppsats inom ämnet Filmvetenskap. Syftet är att med hjälp av kognitiva och tematiska teorier analysera Christoffer Boes film "Reconstruction" (2003). Analysen bygger på en scenförteckning där varje scen analyseras för sig baserat på kognitiv filmteori. Därefter följer en tematisk analys av hela filmen.</p><p>Då det är en film med otydlig kausal ordning är det svårt att komma fram till ett konkret vetenskapligt resultat. Därför resulterar analysen snarare i möjliga hypoteser som författaren anser adekvata. I korthet resulterade den kognitiva analysen i en hypotes som föreslår att filmen utspelar sig i två världar vilka efterhand vävs in i varandra. Föreslagna teman i den tematiska analysen är kärlek som primärtema och staden Köpenhamn som sekundärtema. Även dessa två vävs in i varandra och samspelar filmen igenom.</p>

Detta är en C-uppsats inom ämnet Filmvetenskap. Syftet är att med hjälp av kognitiva och tematiska teorier analysera Christoffer Boes film "Reconstruction" (2003). Analysen bygger på en scenförteckning där varje scen analyseras för sig baserat på kognitiv filmteori. Därefter följer en tematisk analys av hela filmen. Då det är en film med otydlig kausal ordning är det svårt att komma fram till ett konkret vetenskapligt resultat. Därför resulterar analysen snarare i möjliga hypoteser som författaren anser adekvata. I korthet resulterade den kognitiva analysen i en hypotes som föreslår att filmen utspelar sig i två världar vilka efterhand vävs in i varandra. Föreslagna teman i den tematiska analysen är kärlek som primärtema och staden Köpenhamn som sekundärtema. Även dessa två vävs in i varandra och samspelar filmen igenom.

In this paper I propose a definition on what right-wing populism is, by comparing three right-wing populist parties; the Swedish Democrats in Sweden, the Danish Folks Party in Denmark and the Progress Party in Norway. This is also my question formulation. I have used the idea analysis to straighten out the concept of right-wing populism. The purpose of this paper is to make a definition of the concept of right-wing populism, since one seldom speaks of what right-wing populism is but rather only uses it with parties who want to decrease immigration. However is it much more to a right-wing populist party than just the immigration question.       I begin by discussing the previous research about populism and right-wing populism to see what conclusions previous researchers have made. The analysis is divided into three parts; one section for every party. Each analysis starts with a brief history about the party and then continues with the three areas I have chosen; how they look upon democracy, the ”people” and the immigrant-question. In my conclusion I compare the three parties with each other and find a definition of right-wing populism. My proposed definition is that a right-wing populist party advocates more direct democracy, want to preserve the culture in its country without involvement of other cultures and wants to decrease the immigration to the country.

No description available.

<p>I denne opgave undersøger jeg engelske låneords påvirkning af sproget i danske og svenske aviser.</p><p>Jeg har undersøgt følgende: På hvilke emneområder er påvirkningen størst, hvilket af disse to sprog er mest påvirket totalt set, hvad er omfanget af mulige afløsninger, hvilke bøjninger i pluralis ubestemt form har låneordene fået i respektive sprog samt hvilket omfang har låneordene der kom ind i dansk / svensk fra engelsk før / efter 2. verdenskrig.</p><p>Låneordene (simplexord og kun substantiver) fundne i artikler er blevet delt ind efter områderne nyheder – indland, nyheder – udland, kultur, sport og reklameannoncer. Alle ord er undersøgte etymologisk.</p><p>Materialet der er brugt er 10 rigsudgaver af danske og svenske metroaviser , 5 danske og 5 svenske. Alle aviser er i elektronisk form i PDF-format.</p><p>Resultaterne viser at i begge sprog er påvirkningen mindst på nyhedsområderne (både indland og udland), videre følger områderne sport, kultur og flest låneord er fundet i reklameannoncer. I begge sprog er antallet mulige afløsninger større end antallet af ord der ikke findes afløsning for. I begge sprog får størstedelen af låneordene nationalsproglige bøjninger. Antallet låneord med engelsk bøjning er højest i svensk. I dansk er der større frihed og brug af begge bøjningsformer. Mere end 50 % af de fundne låneord kom ind i sprogene efter 2. verdenskrig.</p>

Afhandling--København, 2000. / Bibliogr. p. [703]-713. Index.

Texte abrégé de: Thesis Ph. D.--Copenhagen University, 2001. Titre de soutenance : Staten stærk og folket frit. / Notes bibliogr.

I denne opgave undersøger jeg engelske låneords påvirkning af sproget i danske og svenske aviser. Jeg har undersøgt følgende: På hvilke emneområder er påvirkningen størst, hvilket af disse to sprog er mest påvirket totalt set, hvad er omfanget af mulige afløsninger, hvilke bøjninger i pluralis ubestemt form har låneordene fået i respektive sprog samt hvilket omfang har låneordene der kom ind i dansk / svensk fra engelsk før / efter 2. verdenskrig. Låneordene (simplexord og kun substantiver) fundne i artikler er blevet delt ind efter områderne nyheder – indland, nyheder – udland, kultur, sport og reklameannoncer. Alle ord er undersøgte etymologisk. Materialet der er brugt er 10 rigsudgaver af danske og svenske metroaviser , 5 danske og 5 svenske. Alle aviser er i elektronisk form i PDF-format. Resultaterne viser at i begge sprog er påvirkningen mindst på nyhedsområderne (både indland og udland), videre følger områderne sport, kultur og flest låneord er fundet i reklameannoncer. I begge sprog er antallet mulige afløsninger større end antallet af ord der ikke findes afløsning for. I begge sprog får størstedelen af låneordene nationalsproglige bøjninger. Antallet låneord med engelsk bøjning er højest i svensk. I dansk er der større frihed og brug af begge bøjningsformer. Mere end 50 % af de fundne låneord kom ind i sprogene efter 2. verdenskrig.

During the 19th and early 20th century, a time where the woman’s primary role was the mother, Kristian Zahrtmann’s distinctive history paintings were on the contrary often fronted by strong female subjects. Not only did he paint historical women who had peculiar lives, but he allowed them to take on complex gender roles during a time where women’s lives were tightly restricted by domestication and beauty. Within the genre of hisory painting Zahrtmann managed to not only challange the gender norms of his own time but also those present within a pictorial tradition such as history painting. The three selected artworks for this study are Aspasia with the bust of her son Perikles, Susanna and the elders and Struensee and princess Caroline Mathilde with the dead body of Sofie Magdalena. The aim of this thesis is therefore to explore the ways in which the danish artist Kristian Zahrtmann depict different aspect of gender, particularly the complex female roles that take form in his historical paintings. I will investigate by which means Zahrtmann as an artist managed to challange contemporary gender norms in his historical portraits of women by using Laura Mulvey's essay “Visual Pleasue and Narrative Cinema” and a comparative and iconographic method. Mulvey’s research dwelves into different aspects of gender within cinema, mainly the ways in which women have been depicted within the practise and due to the objectifying male gaze have taken on the role of objects rather than subjects.

I min uppsats har jag valt att undersöka Dansk Folkepartis bok Danmarks fremtid dit land - dit valg. Jag har främst gjort en retorisk analys av materialet utifrån Lennart Hellspongs bok Metoder för brukstextanalys. I kombination med den retoriska analysen har jag även valt att använda Teun van Dijks bok Elite discourse and racism för att få en breddare förståelse av materialet. Med hjälp av van Dijks bok och hans diskussion av olika retoriska strategier och diskurser försöker jag göra det lättare att förstå och se Dansk Folkepartis sätt att påverka. Jag för även en kortare diskussion av bilder och dikter som förekommer i boken.