Geotechnical investigations are crucial for ensuring stable and safe constructions, and their execution relies on accurate results from field surveys. The choice of methods varies between Skåne and Sjælland, despite similar geotechnical conditions. In Sweden, there is often reliance on results from CPT soundings, even though the desired depth in clay till is often not reached, whereas in Denmark, the Danish vane test is the primary method used in clay till. The fact that CPT often stops in the clay till of Skåne is considered a problem by some. This study examines the implementation of Danish field investigation methods, especially the Danish vane test, in Skåne to assess its potential benefits and challenges. The method chosen for this was interviews, thus a qualitative method. The target group included individuals with experience in Sweden, experience in Denmark, and also in both countries. The results of the study show a divided view on the use of the Danish vane test, strongly linked to the country of work and level of experience. Danish geotechnicians tend to be more positive about the method and emphasize its reliability, while Swedish respondents' skepticism is partly due to a lack of knowledge and traditional reliance on Swedish methods. Despite the potential for improved results and increased sustainability in projects, obstacles such as unfamiliarity and lack of trust in the results from the methods hinder a broader implementation of the Danish wing. The study recommends that the Danish wing should be used in Skåne, which can increase the reliability of geotechnical assessments and contribute to more sustainable construction projects.

Ifølge observationer af Grønnum og Basbøll er der sket en ekspansion af stødets forekomst, hvor ord som ikke tidligere har haft stød er begyndt at få det. Disse nye stød forekommer både under kendte betingelser og nye betingelser. Formålet med denne opgave er at undersøge om stødforekomsten i københavnsk rigsmål er blevet forandret i retning mod flere stød. Dette undersøges gennem at analysere forekomsten af nye stød i et materiale bestående af indspil- ninger fra otte forskellige talere, hentede fra radioprogrammer og podcasts udgivet mellem 2018 og 2020. Konklusionen er at der ses en tendens til en forandring i stødets forekomst i retning mod flere stød, men ud fra dette materiale er denne forandring stadig i et tidligt stadie. Der ses en forandring mod flere stød i forhold til at ord som ikke tidligere havde stød fore- kommer med stød, men i forhold til andelen ord med stød generelt kan der ikke drages nogle konklusioner. Mængden materiale i denne undersøgelse er for begrænset til at der kan gives et ordentligt billede af forandringen.

Syftet med detta arbete är att jämföra hur svenska ungdomar som arbetar inom servicebranschen i Sverige respektive Danmark ser på arbete. Vad driver vissa ungdomar att ta steget över till den danska arbetsmarknaden, medan andra väljer att stanna kvar i Sverige? Avsikten är att undersöka detta utifrån utbildningsbakgrund, kön, social klass, familjesituation och ålder för att se om det finns några samband mellan dessa faktorer och val av land att arbeta i. Vi har gjort en enkätundersökning bland svenska ungdomar som arbetar inom handel i Sverige respektive Danmark. De resultat vi har fått fram visar att de främsta motiven till att arbeta i Danmark för dessa ungdomar är en högre lön och en bättre arbetsmarknad i Danmark. När det gäller inställningen till arbete och till den egna arbetssituationen skiljer sig inte resultaten åt särskilt mycket mellan de två grupperna. Ett resultat som också har framkommit är att rörligheten i Danmarksgruppen är högre än i Sverigegruppen. Med det menar vi att det är fler i Danmarksgruppen som har varit anställda en kortare tid än de i Sverigegruppen. När det gäller att värdesätta karriär är ungdomarna i Danmarksgruppen överlag mer positiva till detta än de i Sverigegruppen. / The aim with this work is to compare how Swedish young people that work within the service sector in Sweden respective Denmark sees on work. What runs certain young people to take the stage over to the Danish labor market, while others choose to stay left in Sweden? The intention is to examine this on the basis of education batch shallow, gender, social class, family situation and age in order to see about there be some connections between these factors and choices of country to work in. We have done a questionnaire survey among Swedish young people that works within trade in Sweden respective Denmark. Those results we have may forward shows that the most front reasons to working in Denmark for these young people are a higher salary and a better labor market in Denmark. When it comes to the attitude to work and to the own working situation divides the results between the two groups not particularly much. A result that also has arrived is that the mobility in Danmarksgruppen is higher than in Sverigegruppen. With it means we that it is more in Danmarksgruppen that has been an employee shorter time than they in Sverigegruppen. When it comes to that value setting career is the young people in Danmarksgruppen överlag more positive to this than they in Sverigegruppen.

Formålet med denne opgave er at undersøge nordmænd og svenskeres perception og forståelse af dansk udtale. Tidligere undersøgelser af nabosprogforståelsen i Skandinavien har nemlig vist at nordmænd præsterer bedre end svenskere når det kommer til at forstå talt dansk. Dette er blandt andet blevet forklaret med at der er større ligheder mellem det norske og det danske ordforråd. Spørgsmålet er om nordmændene også klarer sig bedre end svenskerne hvis de kun testes på ord der er samme på dansk, norsk og svensk. Dette undersøges gennem et eksperiment bestående af en ordforståelsestest hvor 171 norske og 147 svenske gymnasieelever lytter til danske ord som de skal oversætte til sit modersmål. I alt testes 30 ord som indeholder forskellige svækkede konsonanter, eller som af andre anledninger kan forventes at være svære at forstå. Ordene bliver testet isoleret, altså uden kontekst. Konklusionen er at nordmænd også forstår talt dansk bedre end svenskere når leksikale forskelle mellem sprogene er udlignede. Selvom der på overfladen er forskel på de norske og svenske informanters forståelse af talt dansk, kan der også ses en del ligheder i forhold til deres perception og forståelse af de enkelte ord.

Lavallagen trädde i kraft den 15:e april 2010 med anledning av Lavaldomen. Lavaldomen grundar sig i de stridsåtgärder som det Svenska Byggnadsarbetarförbundet vidtog mot lettiska arbetstagare som var utstationerade i Sverige 2004. Avsikten med stridsåtgärderna var att det lettiska bolaget skulle ingå svenskt kollektivavtal och tillämpa samma lönenivå som den svenska arbetstagarorganisationen, vilket innebar lika lön för lika arbete. En rädsla från svenskt håll fanns för låglönekonkurrens. Det lettiska bolaget var dock redan bundet av kollektivavtal i hemlandet. Stridsåtgärderna ansågs inte lovliga enligt förhandsavgörandet från EU-domstolen. Reglering i MBL och Sveriges sätt att implementera utstationeringsdirektivet stred mot EU-rätten om fri rörlighet av tjänster. Syftet med uppsatsen är att analysera förändringarna i svensk rätt efter Lavaldomen, dels om de överensstämmer med EU och dels, genom komparation, vilka skillnader och likheter som finns i dansk rätt efter Lavaldomen. Utstationeringsdirektivet har implementerats genom kollektivavtal. EUs krav om lika behandling kan med metoden inte garanteras. Ett svenskt kollektivavtal kan för utstationerad inte tillämpas fullt ut. Svensk rätt har inte reglerat minimilön, vilket är ett krav som direktivet uppställer. MBL är efter Lavaldomen i harmoni med EUs bestämmelser och utstationeringslagen är huvudsakligen i harmoni med EU-rätten. Arbetsmiljöverkets roll, att förse utstationerad arbetskraft med information om vilka arbetsvillkor som ska tillämpas vid utstationering, bör utvecklas ytterligare och ett kontrollsystem för att arbetsvillkor efterlevs, likt det i Danmark, bör övervägas. Utstationeringslagen borde hänvisa direkt till en bestämmelse i centralt kollektivavtal där minimilön klart och tydligt ska framgå, även vad som berättigar lönetillägg och vilken lönenivå detta ger bör framgå för att inkluderas i begreppet minimilön.

Teologiske doktorgrad--Teologiske fakultetsråd--Aarhus, 1991. / Résumé en anglais.

De tre skandinaviska länderna Danmark, Norge och Sverige har samtliga ett högerpopulistiskt parti i de nationella parlamenten. Inflytandet som partierna har fått över den nationella politiken skiljer dem åt, i Danmark agerar Dansk Folkeparti stödparti till regeringen och i Norge sitter Fremskrittspartiet i regeringen. I Sverige däremot har Sverigedemokraterna inte fått något direkt inflytande över regeringens politik, trots att partierna är lika stora.  Studien har tittat på tre olika variabler utifrån teorin om att högerpopuistiska partier som närmar sig mitten har lättare att samarbeta med andra partier än de som väljer ena sidan, vilket har varit den beroende variabeln. Genom att analysera partiernas politiska program från två tidpunkter går det att se om partierna har anpassat sin politik för att ligga närmare de andra partierna. Även ländernas historia av politiska koalitioner och andra partier i parlamenten har undersökts, vilka har varit de oberoende variablerna.  Studiens resultat visar att partierna inte har närmat sig mitten. Dansk Folkeparti har en stark högerprofil i sociokulturella frågor och står i mitten i socioekonomiska frågor. Fremskrittspartiet har haft och har en tydlig högerpolitik i både socioekonomiska och sociokulturella frågor. Sverigedemokraterna har haft ett stort fokus på de sociokulturella frågorna där de står till höger, men har även fått en större socioekonomisk politik, där de står i mitten. Därför går det inte att säga att partier som närmar sig mitten lättare kan samarbeta och få ett större politiskt inflytande.

No description available.

Denna undersökning belyser vad som drivit fyra svenskar som arbetar inom vägledningsområden att lämna Sveriges arbetsmarknad och söka arbete i Danmark. Vad som får dem att stanna kvar samt upplevelser om kompetens och anställningsbarhet lyfts fram. Via en kvalitativ metod undersöks om Danmark är en potentiell arbetsmarknad för svenska vägledare. Teori som används i studien är push-pull. Ogynnsamma villkor på en plats puttar bort, push, och gynnsamma villkor på en annan drar till sig, pull. Tidigare forskning är inom arbetsmigration och anställningsbarhet. I resultatet framgår att osäkra arbetsvillkor i Sverige fick intervjupersonerna att söka nya möjligheter i Danmark. Personliga egenskaper som vilja att utvecklas har stor betydelse. Undersökningen visar vidare att kompetens från tidigare utbildningar eller arbetslivserfarenhet är relevant på den danska arbetsmarknaden. Det framkommer att det finns metoder för svenskar att höja sin anställningsbarhet i Danmark. Ett dilemma är svenskars brist på förförståelse av danska system inom utbildning och arbetsmarknad. Goda arbetsvillkor och god kollegial kontakt får dem att vilja stanna kvar i Danmark. Långa pendlingstider och negativ effekt på familjeförhållanden kan få dem att återvända till den svenska arbetsmarknaden. Övergripande slutsats är att utbildning och arbetslivserfarenhet har stor betydelse för svenskars anställningsbarhet inom vägledningsområdet i Danmark. Undersökningen visar vidare att personliga faktorer och egenskaper såsom engagemang och vilja är allra viktigast.

The corporate world has become increasingly unpredictable and complex. Several companies are dependent on a rapidly developing market. The development has created a positive impact on production but on working conditions it has resulted in increased work pace and load. Psychosocial and stress-related problems has increased. The development has also meant a greater awareness of work environment issues relevant to competition for customers and employees. The committee directive 2008:129, Marknadsorienterade styrmedel på arbetsmiljöområdet, describes the desire and the need to engender a more positive and aggressive treatment in the Swedish work environment policy. In addition to preventing poor work environment it will develop the working environment, develop individuals, been seen as a competitive weapon, and a success factor. On this basis, investigations, SOU 2009:40 and SOU 2009:97, were conducted. As a result of these a pilot of a new regulatory model in Sweden are tested.The study will examine regulatory model, how it works in the current situation and how the proposal that emerged during the years 2009, changes the regulatory model to the type of model that Denmark applies. The systematic work has importance for the supervision on a daily basis. The purpose is to create a good working environment and enforce the law. Therefore, its function and purpose of supervision is discussed. The majority opinions from Swedish social partners is most critical of the introduction, they are of interest in the study and are therefore presented. The study is being conducted from a legal dogmatic and analytical method. The findings of this study is critical to the implementation of the proposals. The reason lies in deficiencies in the investigations, the costs and the social partners' opinions. The positive incentives that the proposals presents does not weigh up for the deficiencies identified. The study also focuses on the importance of proper systematic work and its relationship to a more effective supervision. The key to this is described in the study as increased knowledge and advice in the work area both during education but also in the practical work in organizations. Instead of a new regulatory model should the current model be developed and can then create the desired effect on the labor market.