SAMMANFATTNING Bakgrund Målet med neurointensivvården idag är att förebygga sekundära ischemiska skador på hjärnan och därigenom förbättra patienternas outcome. Evidensbaserade riktlinjer, god utbildning och multifaktoriellövervakning hjälper intensivvårdspersonalen att utföra en god omvårdnad som ligger till grund för prioritering och planering av det dagliga arbetet. Syfte Att undersöka hur stor andel av utförda omvårdnadsåtgärder som ledde till sekundära insulter. Metod På en neurointensivvårdsavdelning registrerades tidpunkten för sju olika omvårdnadsåtgärder på 18 patienter som vårdades i respirator med intrakraniell tryckmätare. Tidpunkten för registreringen korrelerades med insamlade övervakningsdata för att bedöma om en sekundär insult förorsakades i form av ICP>20 mm Hg, CPP<60 mm Hg eller systoliskt BT<100 mm Hg. Resultat 7,9 % av de 1766 registrerade omvårdnadsåtgärder förorsakade en sekundär insult. Inget samband mellan ålder och sekundära eller mellan medvetandegrad vid inkomst och sekundära insulter kunde påvisas. Vid analys av enskilda omvårdnadsåtgärder gentemot övriga omvårdnadsåtgärder föll sugning ut som statistiskt signifikant (p = 0,0285) genom att orsaka färre insulter av ICP >20 mmHg än förväntat. Slutsats Det är av stor vikt att intensivvårdsjuksköterskan är medveten om och tydlig i sin ansvarsroll genom att aktivt planera, prioritera och fördela omvårdnadsarbetet, så att varje omvårdnadssituation bedöms utifrån patientens individuella behov för att förhindra uppkomsten av sekundära insulter.