Serieteckning som konstart är populärt hos ungdomar och det är viktigt att skolan utnyttjar dess potentiella krafter att utveckla elevernas kreativa tänkande och färdigheter. Denna analys är ett resultat av en kvalitativ metod som behandlar didaktiken i ämnet bild i grundskolan årskurs 7. Syftet med arbetet är att analysera utvecklingsprocessen hos bildelever i årskurs 7 från lärarens perspektiv och om undervisningen i bildämnet ger eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera via bilder och uttrycka budskap och målet är att skapa bättre förståelse för utvecklingsprocessen hos eleverna.I studien analyseras två elevers arbete med serieteckningar, textproduktion, karaktärer och streckgubbemanus. Studien innehåller också intervjuer med de två eleverna samt en enkät till bildlärare. Metoden som används i studien är kvalitativ. Materialet som användes i analysen består av avhandlingar om serieteckningskapande i skolan och annan forskning som handlar om serieteckning mer allmänt. Resultaten av analysen kom till att textproduktion har en central roll för vidare utveckling konstnärligt och personligt i både kunskapsinhämtning och genomförande av uppgifterna. Kombinationen mellan att skriva sin egen historia och utifrån den rita serieteckningen underlättar förståelsen för både den språkliga och den konstnärliga processen. Processen från textproduktion till färdig serie visar tydligt utvecklingen av eleverna och deras språkliga och konstnärliga mognad. Eleverna utvecklades på olika sätt på grund av olika förutsättningar. Analysen ger förslag på hur lärare kan förebygga språkliga brister hos eleven.

This work has treated the subject of gender, with demarcation against the norms regarding appearance and beauty, conveyed by the media and how it affects society. This is expressed through social satire cartoons. This work has also led to an exploration of the importance of a personal drawing style and how it manifests itself.