Syftet med denna uppsats är att få en bild av hur man kan uppleva det att vara homosexuell i sociala relationer och utifrån detta blir våra frågeställningar vilka reaktioner upplever homosexuella från sin omgivning och hur hanterar de eventuella reaktioner. Vi har valt kvalitativ metod där vi har intervjuat fyra homosexuella från två generationer, en man och en kvinna från varje generation. Teorier som vi använt oss av är Goffmans stigmateori som ligger till grund för studien, samt sexualitetsteori och könsteori. De slutsatser man kan dra utifrån denna studie är att de homosexuella påbörjar en process när de tar steget att ”komma ut”. Beroende på var man befinner sig i denna process hanterar man reaktioner från omgivningen på olika sätt. Genom att informanterna växer upp i ett samhälle där de homosexuella betraktas som avvikare, växer en rädsla fram för att inte bli accepterad av sina närmaste. Men med tiden mognar de i sin homosexualitet och självkänsla och är inte längre oroade för omgivningens reaktioner.

The present study has a three folded focus, framed by one over all aim; to critically discuss and evaluate the constructions of women’s legal subjectivity in dominant feminist discourses on prostitution and trafficking. First, I set out to develop a gender theoretical understanding of prostitution. I relate prostitution to a context of reproduction and gender, where the separation between women’s sexuality and reproduction is understood as operating as creating a split femininity, and likewise to construct a unified masculinity. Secondly, I examine the discursive orders on prostitution and trafficking. I examine the frameworks of thought on prostitution and trafficking as they have been formulated in an international debate (on international law) during the last decades. Thirdly, focusing on the discourse that seeks to normalise prostitution as sex work, I examine how the creation of women's legal personhood with in this discourse takes place through an oscilliation between discursive orders on prostitution and trafficking, emphasizing some times different and conflicting ways of promoting women’s rights. One crucial question is how understandings of prostitution, when transposed to a context of trafficking, are expressed through a "judicial reasoning", and how these expressions might shed light upon the construction of women’s legal standing. The aim of the dissertation is to contribute to a comprehensive feminist theoretical understanding of the relation between, on the one hand, different positions on prostitution and trafficking within international law, and the discourses disputing its substance on the other.