<p><strong>Titel:                                   </strong>Det ligger i människans natur att berätta historier - <em>Hur corporate storytelling på intranätet kan öka personalens tillfredsställelse</em></p><p><strong>Författare:                         </strong>Maria Karlsson & Cecilia Lindberg</p><p><strong>Handledare:                      </strong>Kent Sahlgren<strong></strong></p><p><strong>Nivå:                                  </strong>Kandidat i marknadsföring, (15 högskolepoäng), Våren 2010<strong> </strong></p><p><strong>Nyckelord:                         </strong>Corporate Storytelling<strong>, </strong>Intern marknadsföring,<strong> </strong>Kommunikationsföringsverktyg, Shannon & Weaver modell, Intranätet, tillfredsställelse</p><p><strong>Fråga:                                </strong>Hur kan stora svenska banker använda intern Corporate Storytelling på sitt intranät för att öka personalens tillfredsställelse på arbetsplatsen?</p><p><strong>Purpose:                            </strong>Denna uppsats avser beskriva och förklara hur stora svenska banker i praktiken kan använda intern storytelling som ett verktyg på företagets intranät för att öka personalens tillfredställelse på arbetsplatsen.</p><p><strong>Method:                            </strong>En kvalitativ forskningssats har används på ett fallföretag,<strong> </strong>Swedbank. </p><p><strong>Teoretiskt perspektiv:     </strong>Vi börjar det teoretiska avsnittet med att implementera corporate storytelling till kommunikationsprocessen mellan ett företag och dess personal, för att sedan presentera våran omarbetade version av Shannon och Weavers modell “the mathematical theory of communication” model.  Det teoretiska avsnittet analyserar hur corporate storytelling kan användas för att öka personalens tillfredsställelse på arbetsplatsen.</p><p><strong>Empiriskt perspektiv:      </strong>Det empiriska avsnittet presenterar resultatet av intervjuerna med de tre respondenterna på vårt fallföretag, Swedbank.<strong> </strong></p><p><strong>Slutsats:                            </strong>Studien visar att corporate storytelling kan användas för att öka personalen tillfredsställelse på arbetsplatsen. Denna tillfredsställelse är dock beroende av att företaget anpassar storytellingen efter personalens vardag på arbetsplatsen.</p><p><strong> </strong></p>

Titel:                                   Det ligger i människans natur att berätta historier - Hur corporate storytelling på intranätet kan öka personalens tillfredsställelse Författare:                         Maria Karlsson &amp; Cecilia Lindberg Handledare:                      Kent Sahlgren Nivå:                                  Kandidat i marknadsföring, (15 högskolepoäng), Våren 2010 Nyckelord:                         Corporate Storytelling, Intern marknadsföring, Kommunikationsföringsverktyg, Shannon &amp; Weaver modell, Intranätet, tillfredsställelse Fråga:                                Hur kan stora svenska banker använda intern Corporate Storytelling på sitt intranät för att öka personalens tillfredsställelse på arbetsplatsen? Purpose:                            Denna uppsats avser beskriva och förklara hur stora svenska banker i praktiken kan använda intern storytelling som ett verktyg på företagets intranät för att öka personalens tillfredställelse på arbetsplatsen. Method:                            En kvalitativ forskningssats har används på ett fallföretag, Swedbank.  Teoretiskt perspektiv:     Vi börjar det teoretiska avsnittet med att implementera corporate storytelling till kommunikationsprocessen mellan ett företag och dess personal, för att sedan presentera våran omarbetade version av Shannon och Weavers modell “the mathematical theory of communication” model.  Det teoretiska avsnittet analyserar hur corporate storytelling kan användas för att öka personalens tillfredsställelse på arbetsplatsen. Empiriskt perspektiv:      Det empiriska avsnittet presenterar resultatet av intervjuerna med de tre respondenterna på vårt fallföretag, Swedbank. Slutsats:                            Studien visar att corporate storytelling kan användas för att öka personalen tillfredsställelse på arbetsplatsen. Denna tillfredsställelse är dock beroende av att företaget anpassar storytellingen efter personalens vardag på arbetsplatsen.  

<p>Purpose/Aim: Exhibitions in cultural-historical museums have traditionally been object-centered and associated with one-way communication. The aim of this thesis is to gain knowledge about how exhibition producers – and educationalists at swedish cultural-historical museums today relate to communication in exhibitions from a communication scientific perspective.</p><p>Material/Method: The method of the thesis is interviews exhibition producers – and educationalists at five swedish cultural-historical museums about how they work with communication issues in exhibitions. The empiricism gained from the interviews have been analyzed from a communication scientific angle, using two communication theories as idealtypes for communication processes; Shannon and Weaver´s model and Stuart Hall´s encoding/decoding-theory.</p><p>Main results: Communication in exhibitions have developed, much due to the use of more channels for communicating with the visitors and the acknowledgement of the visitor as an active subject in interpreting the exhibitions and their message.Despite this development, communication in exhibitions still have features of a one-way communication. The main feature is the lack of possibilities for visitors to communicate their interpretations and point of views of the exhibition back to the exhibition producers. This leaves the visitors more or less passive in the communication process that is taking place in exhibitions in the same way that the model for communication by Shannon and Weaver describes.</p>

Purpose/Aim: Exhibitions in cultural-historical museums have traditionally been object-centered and associated with one-way communication. The aim of this thesis is to gain knowledge about how exhibition producers – and educationalists at swedish cultural-historical museums today relate to communication in exhibitions from a communication scientific perspective. Material/Method: The method of the thesis is interviews exhibition producers – and educationalists at five swedish cultural-historical museums about how they work with communication issues in exhibitions. The empiricism gained from the interviews have been analyzed from a communication scientific angle, using two communication theories as idealtypes for communication processes; Shannon and Weaver´s model and Stuart Hall´s encoding/decoding-theory. Main results: Communication in exhibitions have developed, much due to the use of more channels for communicating with the visitors and the acknowledgement of the visitor as an active subject in interpreting the exhibitions and their message.Despite this development, communication in exhibitions still have features of a one-way communication. The main feature is the lack of possibilities for visitors to communicate their interpretations and point of views of the exhibition back to the exhibition producers. This leaves the visitors more or less passive in the communication process that is taking place in exhibitions in the same way that the model for communication by Shannon and Weaver describes.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om och hur väl texterna på ungdomsmottagningarnas gemensamma webbplats UMO når fram till gymnasister samt hur texterna värderas av dem. 110 gymnasielever från tre olika teoretiska gymnasieprograms andraårsklasser besvarade en enkät baserad på två av webbplatsens texter. Resultatet av enkäten analyserades med Shannon &amp; Weavers matematiska kommunikationsmodell (1949) och Fiskes (2009) synsätt på lyckad respektive misslyckad kommunikation. Studien visar att eleverna överlag upplever texterna som alltför lättlästa. Det framkommer också att eleverna i regel anser sig för gamla för texternas utformning och innehåll. Vissa tydliga skillnader i textuppfattning och värderingar finns mellan eleverna på de olika gymnasieprogrammen. Sammantaget kan UMO sägas lyckas med att få alla läsare att förstå innehållet men misslyckas med att lägga sig på rätt nivå för just denna åldersgrupp.