No description available.

Moral virtues need intellectual virtues. I support this claims by (1) proposing a response in terms of intellectual virtues and other psychological factors to situationalist critiques against moral virtue, (2) arguing that intellectual virtues must assess moral contexts for proper manifestation of moral virtue, and (3) showing that interrelations between moral and intellectual virtues deem them inextricable in moral behavior. These arguments--(1), (2), and (3), respectivelyare designed to show the function, the prescriptive advantage and the descriptive accuracy of intellectual virtues in virtue theory. Further, I argue that supplementing virtue theory with intellectual virtues yields more subtle characterological assessments of agents in moral action. Finally, I demonstrate the function of intellectual virtues to fill the theoretical gap revealed by the problem of moral luck.

Denna studie av första linjens situationsanpassade ledarskap uppvisar mångalikheter mellan respondenternas beslutsfattande, nivå av anpassningsbarhet ocheffektivitetsvärdering uppmätta efter Hershey och Blanchards ledarskapsmodell(SLT-Modellen) trots deras vitt skilda verksamhetsområden med första linjensoperativa ledarskap som gemensam nämnare.Denna studie påvisar att utifrån SLT-modellen och studiens respondenter att derasledarskap i första hand inte påverkas av de varierande organisationsstrukturella,kulturella eller geografiska miljöer de verkar i, utan främst av faktorer tillhörande ensituationsanpassad och aktivitetsstyrd verksamhet under med inslag av hög stressoch risk med tydliga regelverk. Studien påvisar likande resultat i ledarskapsstilar,effektivitet m.fl. som tidigare undersökning av polisära ledare som genomförts itidigt 1980-talets USA, trots de samhällsförändringar som skett under en tidsperiodav 40-år samt de geografiska och kulturella skillnader mot denna studiesrespondenter som uteslutande består av svenska individer, dock verksamma på eninternationell arena.Vidare bestyrker föreliggande studie den kritik av tidigare forskning av SLTmodellen, är frånvaro av laissez-faire ledarstilen. Dock framgår frånintervjufrågeställningarna att begräsningarna inte ligger hos de underställdasmognadsfas, engagemang eller vilja utan snarare inom ett verksamhetens specifikaområde med faktorer som ansvar, regelverk och aktivitetsbaserade uppdrag. Givet ien friare och mer oreglerad verksamhet skulle möjligtvis SLT-modellen nå längre.